PAX #3 25: Joakim Medin om Natoprocessen och pressfrihetens framtid

Intervju i PAX #3 2025

Journalisten Joakim Medin har länge följt utvecklingen i Turkiet och rapporterat om den politiska situationen i landet och Sveriges eftergifter under Natoprocessen. I slutet av mars blev han själv en del av den verklighet han brukar skildra – gripen på Istanbuls flygplats och fängslad i 51 dagar i Marmarafängelset. I PAX delar Joakim sina erfarenheter och reflektioner om Turkiet, Natoprocessen och pressfrihetens framtid.

När PAX intervjuar Joakim i slutet av augusti är han hemma i Sverige, men den turkiska rättsprocessen är långt ifrån över. Joakim anklagas för att ha förolämpat Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och för terrorismrelaterade brott kopplade till en protest i Stockholm 2023, där en Erdogan-docka hängdes utanför stadshuset. En ny turkisk rättegång stundar i september och hur den ska gå till är vid intervjutillfället oklart.

– Jag blev utvisad från Turkiet i våras och har alltså inreseförbud i Turkiet, men ändå så ska rättegången hållas. Jag har ingen aning om vad det får för konsekvenser att jag inte kan närvara. Det finns en risk att jag blir internationellt efterlyst eftersom jag inte kan medverka på rättegången, berättar Joakim.

Joakim har rapporterat om Turkiet i många år och beskriver en demokratisk tillbakagång i landet. Sedan 2002 styrs Turkiet av Erdoğan, och landet har det senaste decenniet blivit allt mindre demokratiskt. Mänskliga rättigheter respekteras inte, medborgerliga fri- och rättigheter är begränsade och korruptionen utbredd. Minoriteter, i synnerhet kurder, utsätts för förtryck, diskriminering och våld. Yttrandefriheten och fria medier är kraftigt begränsade och tusentals personer sitter fängslade av politiska skäl.

Joakim Medin. Foto: Daniel Wiklander

– Turkiet är ett otroligt oförutsägbart och komplicerat land. Det finns ju liksom inte ett regelstyrt oberoende system på det viset som vi har i Sverige. Turkiet har på många sätt blivit motsatsen till en demokrati, säger Joakim. 

De senaste åren har också Sverige infört lagar som på olika sätt påverkat möjligheten att rapportera fritt. Särskilt omdiskuterad är utlandsspionerilagen som trädde i kraft i januari 2023. Den innebar en grundlagsändring som kriminaliserar röjande av hemliga uppgifter om internationella samarbeten som kan skada Sveriges förhållande till andra länder eller mellanstatliga organisationer, såsom Nato och FN. 

– Jag kunde se hur det som jag hade rapporterat om tidigare absolut skulle kunna falla under den här lagen. Som journalist vill jag vara människors ögon och sinnen på plats, en penna därifrån som förmedlar vad som sker på marken. Det är helt klart problematiskt att förhindras vara det på grund av ny lagstiftning. 

2019 invaderade Turkiet norra Syrien i strid med folkrätten och som följd stoppade Sverige all svensk vapenexport till Turkiet. Under Natoprocessen krävde Turkiet att exporten skulle återupptas i utbyte mot godkännande av Sveriges Natomedlemskap. I november 2022, två månader efter att den svenska vapenexporten till Turkiet återupptagits, inledde Turkiet en militär offensiv mot kurdiska områden i Syrien och Irak – återigen i strid med folkrätten.

Turkiet är en av de största militärmakterna i Nato, något Joakim menar är viktigt att ha som utgångspunkt för att förstå hur Turkiet kunde ställa, och få igenom, så många krav mot Sverige under Natoprocessen. 

Allting bottnar i att Turkiet är en viktig aktör i Nato, förklarar Joakim. Hans erfarenhet visar hur Sverige, under Natoprocessen, utvecklat särskilt nära relationer med Turkiet till följd av Turkiets kravpolitik och de svenska eftergifterna. Under toppmötena i Madrid 2022 och Vilnius 2023 skrev Sverige under avtal om fortsatt samarbete mot det som Turkiet definierar som terrorism. Det innefattar bland annat att Sverige lämnat över en ‘vägkarta mot terrorism’, som listar åtgärder i kampen mot terrorism, till Turkiet.

”Det är djupt problematiskt eftersom Turkiet har en helt annan definition av terrorism och använder det mot civilsamhället i Turkiet – och mot en viss journalist som heter Joakim Medin, till exempel.”

– Det är djupt problematiskt eftersom Turkiet har en helt annan definition av terrorism och använder det mot civilsamhället i Turkiet – och mot en viss journalist som heter Joakim Medin, till exempel. 

Medan media under Natoprocessen rapporterade om Turkiets krav, har intresset för Sveriges fortsatta relationer med landet minskat sedan Natointrädet. 

– Kanske hade hotbilden mot mig varit mindre om fler journalister och medier hade bevakat de här frågorna. Jag kan bara hoppas att mitt fall har väckt ett ökat svenskt medialt intresse för Turkiet och Sveriges politik och relation till landet.

Den globala trenden av demokratisk tillbakagång de senaste 25 åren inkluderar försämringar i yttrande- och pressfrihet. V-Dem Institutet vid Göteborgs universitet konstaterar i sin senaste rapport från 2025 att indikatorer som mediefrihet och trakasserier av journalister försämrats mest. De noterar också vissa försämringar i Sveriges demokratistatus. 

– Som utrikesreporter möter jag människor som är oroliga, och jag själv är ju påverkad redan. Men det får mig inte att känna att vi kastar in handduken, snarare att det är ännu viktigare att påtala riskerna med det sviktande politiska stödet till pressfriheten. Men också att lyfta fram alla de som står upp för och försvarar den, säger Joakim.

Under de 51 dagar han satt fängslad väcktes debatten om yttrande- och pressfrihet på nytt, med en stor mobilisering i Sverige från medier, politiska partier och civilsamhällets organisationer genom upprop, panelsamtal, diskussioner och artiklar.

– Det kanske behövs att det kommer så nära inpå livet, med ett sånt konkret exempel som att någon i vårt eget land drabbas personligen på det sättet som jag gjorde – för att fler ska inse vilken påverkan politiken kan ha på pressfriheten. Det är väl kanske det enda positiva som har kommit ur mitt fängslande, avslutar Joakim.

Skribent: Linnéa Petersson