DEBATTARTIKEL: Tvinga inte värnpliktiga strida för Donald Trump

Debattartikel i Aftonbladet 7 februari 2026.

Efter nästan två års Natomedlemskap är det fortfarande oklart om svenska värnpliktiga kan tvingas delta i strid tillsammans med allierade som begår brott mot folkrätten. Det är hög tid för Sveriges regering att ge besked, och det beskedet måste vara att värnpliktiga inte ska behöva delta på Natouppdrag mot sin vilja.

I början av året skickar Plikt- och prövningsverket ut mönstringsunderlaget till 111 000 unga som fyller 18 år 2026. Runt 10 000 av dem ska kallas till värnplikt. Efter värnpliktens militära grundutbildning kan de kallas in för att strida för Sverige, och potentiellt Nato. Samtidigt vet de inte vilket Nato Sverige är en del av efter USA:s militära aggression i Venezuela och hot om att ta över Grönland.

Trots att Sverige snart varit fullvärdig medlem i Nato i två år finns ingen klarhet om vad som ska gälla för värnpliktiga. Det har sagts att det inte finns något som hindrar att värnpliktiga sätts in utanför Sveriges gränser om det anses behövas för Sveriges och Natos försvar eller för avskräckande arbete i fredstid. Samtidigt har det betonats att det krävs politisk enighet och mer utredning kring denna fråga. Men ändå saknas ordentlig debatt.

Svenska Freds har i över 100 år försvarat rätten att slippa bära vapen och delta i krigsförberedelser mot sin vilja, och kontaktas varje år av oroliga unga och föräldrar. 

Det finns ett stort behov av mer diskussion kring vad det innebär att använda värnpliktiga för skarp tjänst utomlands. Än mer när det Nato som unga skulle kunna behöva strida för verkar inom det som riskerar att bli en världsordning styrt av den starkes rätt, och där USA i närtid både angripit ett annat land i strid med folkrätten och hotat en allierad om att ta över dess territorium med våld.

Svenska Freds har i över 100 år försvarat rätten att slippa bära vapen och delta i krigsförberedelser mot sin vilja, och kontaktas varje år av oroliga unga och föräldrar. Genom de samtal vi haft vet vi att många unga inte vill strida för Nato och oroas för att kunna skickas utomlands mot sin vilja.

I Sverige har den som är totalförsvarspliktig rätt att ansöka om vapenfri tjänst. Enligt lagen krävs det att den som vill bli vapenfri har en allvarlig personlig övertygelse om att inte kunna bruka vapen för att ansökan ska beviljas. Skrivningen gör att den mentala tröskeln för att söka vapenfri tjänst blir hög, och lagen ger inte heller några rättigheter för den som inte vill delta på just Natouppdrag.

Eftersom Sverige är med i Nato kan det tyckas självklart att värnpliktiga också kan användas inom Nato. Men att kunna pliktas till Natouppdrag lägger till ytterligare dimensioner som gör det extra allvarligt att tvingas mot sin vilja. Det finns till exempel risk att Sverige dras in i väpnade konflikter tillsammans med odemokratiska allierade och med allierade som bryter mot folkrätten. Två exempel är Turkiet och USA. Ingen ska tvingas använda vapen för att skydda stater som bryter mot folkrätten.

Nato är dessutom en militärallians som vilar på idén om kärnvapenavskräckning – trots att kärnvapen är förbjudna enligt internationell lag och att användning av dem skulle innebära massmord på civila. Att delta på Natouppdrag skulle kunna handla om att förbereda kärnvapenanvändning. Inte heller det ska någon behöva tvingas delta i.

I en värld där den starkes rätt ställs över den internationella rättsordningen och med ett Nato som skakas i grundvalarna är det oacceptabelt att fortsätta låta värnpliktiga sväva i ovisshet om risken att behöva delta på Natouppdrag och potentiellt medverka till folkrättsbrott. Regeringen måste därför ge dem tydligt besked om att de inte kommer att skickas på Natouppdrag mot sin vilja.

Kerstin Bergeå, ordförande, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen