Svensk vapenexport bidrar till våldet i Mellanöstern
Svensk vapenexport förlänger och förvärrar konflikten i mellanöstern. För att bidra till en säkrare värld behöver Sverige sluta göra vapenaffärer, allra först med länder som inte respekterar demokrati och mänskliga rättigheter – och på sikt helt och hållet.
Läget i Mellanöstern är katastrofalt. Efter att USA och Israel i strid med folkrätten inlett attacker mot Iran har våldet spridit sig i regionen och det liknar mer och mer ett storkrig.
Samtidigt visar ny statistik att den svenska vapenexporten är på rekordhöga nivåer, och en stor del går till problematiska länder som just nu befinner sig i krig. Detta trots att det är bevisat att vapenexport förlänger och förvärrar väpnade konflikter.
Svenska vapen och krigsmateriel har i många decennier gått till problematiska länder, trots skrivningar i regelverk som ska förhindra detta. Enligt svenska regler för vapenexport bör Sverige inte exportera krigsmateriel till länder som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, länder som är inblandade i internationella konflikter som kan befaras leda till väpnad konflikt eller länder som har inre väpnade oroligheter.
USA och Israel
Sveriges absolut största vapenkund 2025 var USA, ett land som det senaste året folkrättsvidrigt har bombat sju länder, nu senast Iran. En annan kund som finns på listan är Israel, som står anklagat för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten i Gaza, och som just nu genomför omfattande attacker mot Libanon där över en halv miljon människor tvingats på flykt.
I början av mars ska Israel ha använt vit fosfor mot bebodda områden i södra Libanon. Israel har även använt vit fosfor i Gaza, bland annat i oktober 2023. Att använda vit fosfor mot civilbefolkning kan strida mot internationell rätt på grund av de skador vapnet kan orsaka och risken för urskillningslösa effekter. Substansen slutar inte brinna förrän den helt saknar syre, och kan bränna människor ända in till benet.
Export till odemokratiska länder
Export bör enligt Sveriges regelverk heller inte gå till odemokratiska länder och länder som brister i respekt för mänskliga rättigheter. Trots det så kallade demokratikriteriet som trädde i kraft 2018 har i genomsnitt en tredjedel av all export de senaste åren gått till odemokratiska länder.
Den senaste statistiken för 2025 visar också att Sverige även detta år exporterat vapen och krigsmateriel till diktaturer som Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Qatar och Kuwait. Förenade arabemiraten är ett exempel på en djupt problematisk mottagare: en diktatur som varit inblandad både i Jemenkriget och som stött milisgruppen RSF i Sudan.
När Sverige exporterar vapen till länder som är direkt inblandade i en väpnad konflikt eller där det finns risk att en väpnad konflikt bryter ut blir Sverige också medansvarigt till hur vapnen används och till att den väpnade konflikten fortsätter.
Inte en ny fråga
Svensk vapenexport till problematiska mottagarländer är dock inte en ny fråga. USA, Israel, Förenade arabemiraten och Saudiarabien är exempel på stater som återkommande köpt svenska vapen de senaste åren, och en del av dem också långt bak i tiden.
Mellanöstern behöver färre vapen, inte fler!
Under den så kallade Arabiska våren 2011 väcktes en bred debatt om Sveriges vapenexport till regimer i Mellanöstern och Nordafrika. En sammanställning från Svenska Freds visade att Sverige beväpnat varannan regim i regionen åren som ledde fram till demokratiprotesterna.
Vapenexporten har flera stora problem, däribland att vapen regelbundet säljs till problematiska länder och att vapensystem som säljs både har lång livstid och ofta byter händer. Vapen som sålts för flera decennier sedan kan därför idag dyka upp i konfliktzoner som i Mellanöstern.
Att flera av de länder som i detta nu är inblandade i våldsamheter i Mellanöstern är mottagare av svensk vapenexport 2025 är inte överraskande, men likväl oacceptabelt. Mellanöstern behöver färre vapen, inte fler!
För att bidra till en säkrare värld måste Sverige sluta göra vapenaffärer, särskilt med problematiska länder.
