KRÖNIKA: Donald Trump skrattar inte bara åt fotbollens spelregler
Det är andra som får betala när makthavarna anser sig stå över lagen.
Den 17 juli är det International Justice Day. Att uppmärksamma vikten av internationell rättvisa känns i år viktigare än på länge. Väpnade konflikter skakar världen, de blir allt fler och maktlystna män fortsätter att starta krig. År 2025 blev det blodigaste året på åttio år. Men i måndags gick USA:s justitieminister Marco Rubio ut och lanserade en ”kampanj” för att avveckla Internationella brottmålsdomstolen.
Om vapen och militär upprustning gjorde världen fredligare borde konflikterna minska, inte öka, kan jag inte låta bli att tänka.
Militär förmåga, fler vapensystem och högre försvarsutgifter presenteras idag som den enda vägen till säkerhet. Symboliken blev nästan skrattretande när Turkiets president Recep Tayyip Erdoğans gåva till andra Nato-länders ledare var pistoler.
Om vapen och militär upprustning gjorde världen fredligare borde konflikterna minska, inte öka, kan jag inte låta bli att tänka.
International Justice Day påminner om en annan väg, vikten av att bekämpa straffrihet och ställa dem som begår de allra grövsta brotten till svars för sina handlingar. Dagen uppmärksammar att Romstadgan antogs 1998 och att grunden lades för Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Internationell rätt handlar om att ge offer upprättelse och skapa rättvisa efter att det värsta redan har hänt. Men den handlar också om att förebygga att det händer igen, att avskräcka världens ledare från att begå grova brott och därmed förebygga nästa krig.
Det är ett perspektiv som ofta saknas i den svenska säkerhetspolitiska debatten. Om vi på allvar vill skapa en säkrare värld och minska antalet krig måste vi också tala om hur konflikter kan förebyggas och förhindras innan de bryter ut. Den fred vi vill se i morgon måste vi börja bygga i dag.
Att arbeta för att förebygga konflikter och minska risken för krig handlar inte om att lägga sig platt eller om naivitet. Tvärtom. Det handlar om att aktivt bryta en utveckling som gör världen farligare och göra framtida brott och krig mindre sannolika.
Den rättsbaserade världsordningen växte fram ur en avgörande insikt: hållbar fred kan inte bygga på den starkes rätt. Den kräver gemensamma regler som gäller alla stater och ett system där även den starkaste, den med störst våldskapital, mest makt och flest resurser kan hållas ansvarig när de grövsta internationella brotten begås.
Det var därför Svenska Freds redan 2011 lyfte att Sverige borde verka för att Vladimir Putin skulle ställas inför rätta för misstänkta folkrättsbrott under Tjetjenienkriget. Det handlade om en grundläggande princip: när grova internationella brott lämnas utan konsekvenser stärks straffriheten och samma ledare kan begå nya brott.
När Trump ville lägga sig i fotbollens regler under fotbolls-VM för att gynna USA blev det en talande metafor för varför spelregler måste gälla lika för alla och hur bisarrt orättvist det blir när den med mest inflytande tillåts fuska.
Ingen kan veta om historien hade utvecklats annorlunda om världen hade agerat tidigare. Men vi vet att brist på ansvarsutkrävande riskerar att signalera att makt kan användas utan rättsliga konsekvenser.
Därför är det djupt oroande att den internationella rättsordningen nu utmanas från flera håll. Rysslands krig mot Ukraina är ett självklart exempel på en total likgiltighet inför folkrätten. Men hoten kommer också från andra håll.
När Donald Trump öppet säger att han inte behöver internationell rätt, utan att det är hans egen moral som avgör vad som är rätt och fel, sätts systemet på prov. För det är just det som är poängen: den internationella rättsordningen finns till för att skydda oss alla. Den ska begränsa de starka och skydda de många.
När Trump ville lägga sig i fotbollens regler under fotbolls-VM för att gynna USA blev det en talande metafor för varför spelregler måste gälla lika för alla och hur bisarrt orättvist det blir när den med mest inflytande tillåts fuska.
När Internationella brottmålsdomstolen ifrågasätts, när dess arbete motarbetas och när ledare öppet hävdar att de inte behöver rätta sig efter internationell rätt handlar det inte om en teknisk juridisk konflikt. Det handlar om vilken regelbok och vilken världsordning vi vill att stater ska förhålla sig till.
Historien har gång på gång visat vad som händer när makthavare anser sig stå över lagen. Därför utgår Svenska Freds i vårt arbete från den internationella rättsordningen.
Vi är en del av Coalition for the International Criminal Court och arbetar för att stärka ICC och den internationella straffrätten. Tillsammans med ukrainska och ryska civilsamhällesorganisationer kräver vi att ukrainska civila, barn och krigsfångar som olagligen frihetsberövats av ryska styrkor ska friges och få återvända hem i enlighet med internationell rätt.Vi markerar mot brott mot krigets lagar i Gaza, Libanon och Iran och kräver att de utreds och att ansvar utkrävs, oavsett var de begås och oavsett vem som begår dem.
International Justice Day påminner oss om varför den internationella rättsordningen skapades. Inte bara för att ge rättvisa åt dem som redan har drabbats, utan också för att minska risken att nya människor utsätts för krig, ockupation, folkmord och andra grova internationella brott.
Fred bygger inte på att den starkaste bestämmer. Fred bygger på att också den starkaste kan hållas ansvarig.
International Justice Day påminner oss om att rättvisa och fred är varandras förutsättningar.
Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds
Krönika av Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå i Dala-Demokraten den 17 juli 2026.
