DEBATT: Svensk vapenhandel bidrar till humanitära kriser
Antalet väpnade konflikter i världen är rekordmånga och de humanitära konsekvenserna katastrofala. Jemen, Tigray och Sudan hör till de mest drabbade men osynliggörs ofta i nyhetsrapporteringen. Sveriges vapenhandel och minskade bistånd riskerar att göda dessa konflikter och förlänga de humanitära kriserna.
De väpnade konflikterna är fler än på länge. Samtidigt minskar biståndet, och dödligheten hos barn under fem år tros öka för första gången detta århundrade. Vapenhandel spelar en central roll för att driva på den negativa utvecklingen. Forskning visar att den både förlänger och förvärrar konflikter.
Sveriges vapenexport är på historiskt höga nivåer. Två mottagare av svensk krigsmateriel de senaste åren är diktaturerna Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Den senare var Sveriges största vapenkund 2020, 2021 och 2024. Dessa stater bidrar till krigen i Jemen, Tigray och Sudan, genom direkt krigföring eller stöd till krigförande parter.
Dessa krig har skördat hundratusentals människoliv. Alla tre är komplexa, med en lång historia av krig och konflikt men alla präglas på olika sätt av regional och global inblandning, där även Sverige spelar en roll.
2015 inledde en saudiarabisk koalition attacker i Jemen. Förenade Arabemiraten ingick då i koalitionen och har sedan fortsatt stödja vissa grupper i kriget. Sedan 2015 har svensk krigsmaterielexport för mer än 20 miljarder kronor gått till krigförande parter i koalitionen.
I den saudiska krigföringen i Jemen har svenska radar- och stridsledningssystemet Erieye samt patrullbåtar använts. Erieye kan enligt fredsforskningsinstitutet Sipri ha spelat en roll i att upprätthålla koalitionens blockad, som ledde till omfattande svält. I slutet av 2021 beräknade FN att 377 000 människor dött i Jemenkriget, framförallt av brist på mat, rent vatten och sjukvård. Än idag är mer än 22 miljoner människor i behov av akut humanitär hjälp.
Även i Tigray i norra Etiopien har nya stridigheter blossat upp. FN har uttryckt stor oro och varnar för storkrig. 2020–2022 pågick ett blodigt krig i Tigray där över 600 000 människor beräknas ha dödats till följd av kriget och dess humanitära kris.
Förenade Arabemiraten ska ha levererat militärt materiel, bland annat drönare till Etiopien, som stärkte Etiopiens militära kapacitet. Etiopien står anklagat för omfattande folkrättsbrott och urskillningslöst våld mot civila. Förenade Arabemiraten har också använt Etiopien som handelsväg för att leverera vapen till stridande i Sudan.
I Sudan råder världens största humanitära kris. Det har rapporterats om massivt övervåld mot civila och massavrättningar sedan kriget bröt ut 2023 mellan Sudans militär och milisgruppen RSF. Minst 150 000 människor har dödats och satellitbilder från rymden 2025 visade vad som tros vara kluster av döda människokroppar. FN varnar för att våldet i Sudan kan utgöra folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
En bidragande faktor är regionalt stöd till stridande parter. Förenade Arabemiraten ska ha överfört vapen och militär utrustning till RSF, enligt uppgifter från FN:s människorättsråd. Saudiarabien ger stöd till Sudans militär och ska till exempel ha finansierat vapenköp. Sveriges Radio rapporterade i slutet av 2025 att svenska pansarskott AT-4 tycks finnas hos sudanesiska armén och används i det pågående kriget.
Sveriges vapenhandel riskerar att bidra till alla dessa konflikter och kriser. Inte bara genom att svenska vapen ser ut att användas, utan också genom att man indirekt ger stöd åt och legitimerar Förenade Arabemiratens och Saudiarabiens agerande. Svenska Freds har länge krävt att Sverige avbryter all vapenexport till dessa diktaturer. Nu måste exporten stoppas för Sudans, Jemens och Tigrays skull.
Utöver vapenhandel riskerar Sveriges bristande fredspolitik att förvärra och förlänga de humanitära kriserna. Även om Sverige har humanitärt bistånd till Jemen, Sudan och Etiopien är trenden att biståndet minskar, särskilt det långsiktiga utvecklingsbiståndet som behövs för att hantera väpnade konflikter och bygga fred. 2024 meddelade regeringen till exempel att utvecklingsbiståndet till Jemen helt fasas ut.
Vi kräver att Sveriges nästa regering tar ett krafttag för fred och säkerhet. Tre konkreta saker den nya regeringen kan börja med är att konsekvent agera för folkrättens försvar, öka biståndet för att hantera väpnade konflikter och bygga hållbar fred – och att sluta beväpna diktaturer och länder som bidrar till folkrättsbrott.
Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds– och skiljedomsföreningen
Debattartikel publicerad i Dagens ETC 2026-10-28
