DEBATT: Sverige kan i praktiken bli ett legitimt mål för militära angrepp
Ett nytt lagförslag ger regeringen makt att låta utländska styrkor använda svenskt territorium, utan att riksdagen fattar beslut. Det hotar det demokratiska inflytandet över försvarspolitiken, skriver Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds i en debattartikel i Sydsvenskan.
När Sverige gick med i Nato sades det att medlemskapet skulle skydda vår demokrati och stärka vår säkerhet. Men istället används Natomedlemskapet som ett sätt att underminera demokratin. Nu kommer ännu ett förslag som flyttar makt från folket till regeringen och Svenska Freds är en av få kritiker som protesterat.
Den 15 juni ska riksdagen besluta om ett förslag som få har hört talas om. Regeringen lägger ett nytt lagförslag som öppnar för att utländska militära styrkor ska kunna genomföra stridshandlingar från svenskt territorium, utan att riksdagen fattar beslut. Det skulle innebära ännu ett allvarligt steg bort från demokratisk kontroll över svensk försvars-, utrikes- och säkerhetspolitik.
Det här är inte en teknisk justering i lagstiftningen. Det handlar om vem som ska ha makten över beslut som kan dra in Sverige i väpnade konflikter och ytterst handla om liv och död.
Enligt dagens ordning kan regeringen begära militärt stöd från Nato eller andra länder i händelse att Sverige utsätts för väpnat angrepp, befinner sig i krigsfara eller behöver skydda sitt territorium. Det nya förslaget innebär en avgörande förändring: Sverige behöver inte längre vara direkt hotat för att utländska styrkor ska kunna använda svenskt territorium.
Regeringen ska kunna tillåta Nato- eller EU-länder att använda Sverige för krigföring i tredje land utan att riksdagen först godkänner det. Det skulle kunna innebära en risk att Sverige betraktas som part i en väpnad konflikt. Förändringen är dock inget krav från Nato och i andra Natoländer är det fortfarande parlamentet som tar beslut om sådana insatser. Förslaget skulle till exempel kunna få stor betydelse för frågan om placering av andra länders kärnvapen på svenskt territorium, eftersom det påverkar vem som har mandat att fatta sådana beslut.
”När makt successivt flyttas från riksdagen till regeringen flyttas makten längre från folket och det blir därmed en direkt försvagning av demokratin i sig.
Utredningen bakom förslaget tar också upp att följden kan bli att Sverige anses vara part i en väpnad konflikt. Det är ingen liten eller abstrakt konsekvens. Det innebär att Sverige i praktiken kan bli ett legitimt mål för militära angrepp.
Beslut med så långtgående och potentiellt livsavgörande konsekvenser borde självklart inte kunna fattas av regeringen ensam. De måste förankras demokratiskt i riksdagen, där folkets valda representanter kan väga risker, konsekvenser och alternativ mot varandra.
Sverige är en representativ demokrati där riksdagen är den högsta beslutande församlingen. Regeringsformen slår fast att vårt statsskick bygger på parlamentarism. När makt successivt flyttas från riksdagen till regeringen flyttas makten längre från folket och det blir därmed en direkt försvagning av demokratin i sig.
Och detta är inte ett isolerat förslag. Sedan beslutet om svenskt Natomedlemskap har flera avgörande befogenheter flyttats från riksdagen till regeringen.
- 2022 gavs regeringen möjlighet att begära Natos militära stöd om Sverige är i krig eller krigsfara, något som tidigare låg på riksdagen.
- 2025 gavs regeringen rätt att sätta in svensk väpnad trupp utomlands utan riksdagens godkännande.
Samtidigt har insynen i säkerhetspolitiken minskat. Offentlighetsprincipen har begränsats, sekretessen kring Natorelaterad information har utökats och lagstiftning som utlandsspionerilagen har gjort det svårare för journalister och civilsamhälle att granska Sveriges militära samarbeten.
”Demokrati handlar om mer än att rösta vart fjärde år
I september går Sverige till riksdagsval. Då borde frågan inte bara vara vilka partier som ska styra landet, utan också hur mycket makt som ska kunna flyttas från riksdagen till regeringen. Demokrati handlar om mer än att rösta vart fjärde år, det handlar om insyn och folkets inflytande även under mandatperioderna.
Natomedlemskapet får aldrig användas som ett argument för att urvattna vår demokrati. Nato får inte gå före folkstyret.
Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds– och skiljedomsföreningen
Debattartikel publicerad i Sydsvenskan den 9 juni 2026
