Pax #1 26: SVENSKA FREDS PÅ INTERNATIONELLA BROTTMÅLSDOMSTOLENS STATSPARTSMÖTE

Text i Fredstidningen PAX #1 2026

I den här texten reflekterar Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds, kring dagarna i Haag och om betydelsen av folkrätten som 2026 fortsätter att vara på allas läppar. 

Svenska Freds var med och drev fram etableringen av ICC genom Coalition for the International Criminal Court (CICC) – en koalition av civilsamhällesorganisationer från hela världen. CICC:s kampanjande ledde till att Romstadgan antogs 1998 och att världens första permanenta, internationella brottmålsdomstol kunde etableras 2002. Detta för att utreda, åtala och döma individer som begår de allvarligaste brotten: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott.

ICC:s statspartsmöte utgörs av de stater som är medlemmar i ICC och som har ratificerat Romstadgan. Statspartsmötet fungerar som ICC:s styrande och beslutsfattande organ. Som civilsamhällesorganisation på plats bevakar Svenska Freds statsparternas positioner, samt knyter kontakter och pratar strategier med civilsamhälleskollegor från hela världen. 

USA:s SANKTIONER HOTAR FOLKRÄTTEN

USA har under Trump infört sanktioner mot flera av domstolens domare och åklagare, samt mot individer och civilsamhällesorganisationer som samarbetar med ICC. Sanktionerna motiveras bland annat med missnöje kring ICC:s utredning som lett till arresteringsorder mot israeliska ledare. Att straffa domstolen för specifika utredningar är ett hot mot domstolens oberoende och en attack mot hela det internationella systemet byggt på folkrätten. 

De tre välkända palestinska människorättsorganisationer Al Haq, Al Mesan och Palestinian Centre for Human Rights (PCHR) har i decennier arbetat med att dokumentera folkrättsbrott och är bland de som drabbas av USA:s sanktioner. De finns också på plats i Haag och berättar om hur hårt de drabbas. De kan inte längre använda de banksystem där de haft sina tillgångar. I princip blir de uteslutna från den globala ekonomin eftersom de flesta banker är beroende av den amerikanska dollarn. De berättar också om hur det varit att dokumentera Israels folkrättsbrott under de två senaste åren, samtidigt som de själva upplevt och drabbats av dem. PCHR är baserade i Gaza och berättar att de förlorat tre kollegor. En av dem dödades av Israel tillsammans med sin tvååriga dotter, en annan med 40 familjemedlemmar. 

SVERIGES ROLL I VÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

Mellan mötena pågår mängder av samtal mellan civilsamhällesorganisationer och representanter från statsparternas delegationer. Det pågår också en mängd sidoevent. Genom samtal med civilsamhälleskollegor blev det tydligt att det inte bara är vi i Sverige, och från Svenska Freds, som tycker att Sveriges röst för fred, folkrätt och mänskliga rättigheter i världen har tystnat. “They didn’t even condemn the killing of thousands and thousands of innocent children in Gaza”, säger en palestinsk människorättsförsvarare till mig om Sveriges regering. 

En annan palestinsk representant säger att Sverige brukade vara modellen att följa, men att vi nu är på fel sida av historien och håller på att tappa vårt internationella anseende. Sudanesiska civilsamhälleskollegor är starkt kritiska till att Sverige säljer vapensystem till Förenade arabemiraten – en diktatur som bidrar till RSF:s (Rapid Support Forces) fruktansvärda massavrättningar av civila i Sudan genom att stödja dem med vapen. Även europeiska kollegor betonar att Sverige gått från att vara ett mönsterland i försvaret av folkrätten, till dess motsats. 

FOLKRÄTTEN ÄR DET VIKTIGASTE VI HAR

Rättvisa och ansvarsutkrävande är avgörande för alla möjligheter till försoning och hållbar fred. När folkrättsbrott – som de i Ukraina, Palestina och Sudan – begås inför hela världens ögon blir ICC som institution därför allt viktigare. Att arbetet fungerar finns det flera lyckade exempel på, även från 2025.

I mars kunde Filippinernas tidigare president Rodrigo Duterte gripas på grund av misstanke om brott mot mänskligheten. Mr El Hishri, misstänkt för att ha begått brott mot mänskligheten och krigsbrott i Libyen mellan 2015-2020, lämnades över till domstolen i Haag samtidigt som mötet i Haag pågick. Och den 9 december dömdes den sudanesiske milisledaren Abd-Al-Rahman till 20 års fängelse för brott mot mänskligheten och krigsbrott i Darfur 2003-2004. 

Jag lämnar Haag och ICC med en ännu starkare tro på att det internationella systemet byggt på folkrätten är det viktigaste vi har. Sverige, och världen, har en lång väg att gå för att återbygga tilltron till folkrätten. Men tills dess kommer vi fortsätta försvara den, och kräva att Sverige står upp för den oavsett vem som bryter mot den. Jag låter ord från den palestinska människorättsförsvaren Raji Sourani, från Gaza, summera: “We only ask for the rule of law, and we cannot ask for anything less”. 

Skribent: Rebecka Lindholm Schulz

Läs en längre text om Rebeckas reflektioner från resan i “Rebecka har ordet: Är det nu vi begraver folkrätten?”