Home / Upptäck / Fred och Säkerhet / Kommer EU sätta stopp för unionens fredsprojekt?

Kommer EU sätta stopp för unionens fredsprojekt?

2021-04-29

Idag röstar Europaparlamentet om försvarsfonden European Defence Fund - en fond som om den blir verklighet kommer omfördela 81 miljarder kronor i EU-budgeten till satsningar på militär utveckling.

Parlamentarikerna väntas rösta för fonden, som redan testats i två pilotprojekt sedan 2017. Omröstningen är ett stort steg mot ett allt mer militariserat EU, då EU:s budget för första gången kommer gå till stöd för militära satsningar. Svenska Freds ser mycket allvarligt på denna trend och uppmanar EU:s parlamentariker att rösta ner förslaget och låta EU:s budget förbli stängd för militära satsningar. EU:s roll borde vara att verka för hållbar fred runt om i världen, med fokus på satsningar som främjar mänsklig säkerhet, inte utveckling av ny militärteknologi. 

Torsdagen den 29 april håller Europaparlamentet sin slutgiltiga omröstning om den Europeiska försvarsfonden, European Defence Fund (EDF). Europaparlamentet väntas rösta för fonden vilket i så fall innebär att 81 miljarder kronor av EU:s budget år 2021-2027 kommer att omdirigeras för att kunna finansiera forskning och utveckling av ny vapen- och militär teknologi. Det är första gången som EU:s budget kommer att användas för militära ändamål, detta trots att det är förbjudet enligt europeiska konventionen. Omröstningen väntas gå igenom med argumentet att försvarsfonden EDF endast är ämnad att vara ett industriellt program, inte ett militärt program.

Vapenindustrin, som haft stort inflytande över beslutet om denna EU-finansiering av militär forskning och utveckling, drar nu stor nytta av dessa subventioner värda flera miljarder kronor. Detta är redan högst aktuellt i två pilotprogram, ett för olika forskningsprojekt (PADR) och ett för olika industriella utvecklingsprojekt (EDIDP) som pågått sedan 2017. Programmen har redan erhåller 5,9 miljarder kronor från den senaste EU-budgeten år 2014-2020 för att kunna subventionera vapenföretag och militära forskningscenter över hela EU, något som sker på bekostnad av civila satsningar. De fyra stora militärmakterna i Europa (Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland) och de åtta företag som rekommenderade Europakommissionen att skapa denna försvarsfond är också dess största stödmottagare. Däribland det svenska krigsmaterielföretaget Saab som är sjunde största förmånstagare av fonden.

European Defence Fund är högst problematisk av flera anledningar. Den går emot EU konventionen om att EU:s budget inte får används för militära satsningar. Fonden kommer att:

  • Intensifiera tillväxten av militära utgifter: EU:s försvarsfond EDF är ett tillägg till befintliga nationella utgifter och EU uppmanar medlemsstaterna att fortsätta öka sina militära utgifter.
  • Förvärra den globala militära kapprustningen: fonden strävar efter att stärka den europeiska vapenindustrin, inklusive dess “globala konkurrenskraft”. Fonden  kan subventionera vapenföretag i deras arbete med att utveckla nya vapen och militär teknik för EU:s egen användning samt export, med risk för försämrad exportkontroll.
  • Förvärra utveckling och användning av kontroversiell teknik: finansierade projekt kommer att fokusera på obemannade system, artificiell intelligens och annan kontroversiell teknik som radikalt kommer att förändra sättet att föra krig. Hittills har etiska kontroller av dessa metoder, om de ens förekommer, varit ineffektiva eftersom de inte tar hänsyn till hur dessa typer av teknologi kan vara i strid med internationell rätt.
  • Utgöra ett hot mot EU:s demokratiska projekt: till skillnad från det vanliga regelverket kommer Europaparlamentet inte att ha något att säga till om hur fonden implementeras efter omröstningen. Argumentet om att något är ett säkerhetsintresse används återkommande för att kringgå EU:s regler om transparens. Det är ett argument som riskerar att bli farlig när det medför att  EU:s demokratiska kontroll försvagas.
  • Utgöra ett hot mot freden: Försvarsfonden bidrar till att Europa förbereder sig för krig istället för att främja fredlig konflikthantering och analysera grundproblem och orsaken till konflikter och osäkerhet, exempelvis klimatförändringar och ojämn fördelning av ekonomiska medel och makt. Utveckling och satsningar på EU:s militära makt militära makt misskrediterar och åsidosätter EU:s fredsarbete.

 

Det Europeiska nätverket mot vapenhandel, ENAAT, som Svenska Freds är del av motsätter sig EU:s försvarsfond och att EU:s pengar används för militära ändamål. Vi uppmanar därför europaparlamentariker att rösta mot försvarsfonden, för att låta EU-projektet förbli ett civilt fredsprojekt.

Mer om militariseringen av EU här: