Home / Upptäck / Fred och Säkerhet / DEBATT: CORONAKRISEN VISAR ATT DET BEHÖVS EN HELT NY SÄKERHETSPOLITIK

DEBATT: CORONAKRISEN VISAR ATT DET BEHÖVS EN HELT NY SÄKERHETSPOLITIK

2020-04-21

Coronakrisen visar tydligt att vi måste ställa om från militärt försvar till att stärka samhällets motståndskraft genom satsningar på mänsklig säkerhet. Det skriver Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds, i en debattartikel på Göteborgs-Postens debattsida den 19 april.

Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds
Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds

Här kan du läsa debattartikeln i sin helhet som också finns publicerad på Göteborgs-Postens debattsida.

En av de mest grundläggande uppgifterna för en regering är att trygga sin befolknings säkerhet. Men vad är det som skapar säkerhet för människor och vilka är hoten?

Alltför länge har Sverige och många andra länder låtit det militära perspektivet definiera såväl säkerhetshoten som hur de ska förebyggas och mötas. Det märks inte minst nu, i den pågående coronakrisen, där makthavare i många länder förklarar krig mot viruset och militärer patrullerar städer och gränsområden för att människor ska hålla sig i isolering.

Annan syn på säkerhet

I Sverige beslutade Försvarsmakten förra veckan att, åtminstone tillfälligt, skjuta upp militärövningen Aurora. Det är välkommet att övningen ställs in. Det är också bra att Försvarsmakten bidrar med till exempel fältsjukhus så att gemensamma resurser kommer till användning. Men det som behövs är en helt annan syn på säkerhet. En säkerhetspolitik som utgår från mänsklig säkerhet skulle leda till andra slutsatser om vilka hot vi står inför, hur dessa bäst hanteras och hur våra gemensamma resurser ska investeras.

Pandemier och klimatförändringarna är två av de mest akuta globala säkerhetshoten. Ändå är det betydligt mer osannolika hot, som ett direkt väpnat angrepp mot Sverige, som står i fokus, och det militära försvaret prioriteras gång på gång framför satsningar som kan förebygga de mer sannolika hoten.

Trots politiska löften om att stärka det civila försvaret går historiskt stora anslag till det militära försvaret. 2019-2021 planeras en ökning med 10 miljarder kronor samtidigt som budgetposten för samhällets krisberedskap minskas och får mindre än en tiondel av de militära anslagen.

I statsbudgeten för 2020 går nästan fem gånger så mycket pengar till det militära försvaret jämfört med miljö- och klimatsatsningar.

Går att ställa om

När får vi se vi en säkerhetspolitik som planerar för de konkreta och akuta hoten och fördelar våra resurser därefter? Just nu har ett av de mest sannolika hoten blivit verklighet. De senaste veckorna har visat att det går att ställa om, när vi måste. Klimatförändringarna kräver radikala satsningar och förändringar för att stävjas. Nya, smittsamma sjukdomar, kräver att vården fungerar och kräver mer samarbete över gränser.

Vi måste ompröva synen på säkerhet och sluta militarisera säkerhetspolitiska problem och lösningar. Inga vapen i världen kan skydda oss mot de hot som nya pandemier och effekterna av klimatförändringarna utgör.

Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds