PAX #2 25: ETT ÅR AV NATO – VAD HAR HÄNT?
Den 7 mars i år var det ett år sedan Sverige blev medlem i kärnvapenalliansen Nato. Under det gångna året har nedrustningspolitiken fått stå tillbaka medan upprustningen blivit allt mer närvarande i Sverige.
Text i Fredstidningen PAX #2 2025
Den 7 mars i år var det ett år sedan Sverige blev medlem i kärnvapenalliansen Nato. Under det gångna året har nedrustningspolitiken fått stå tillbaka medan upprustningen blivit allt mer närvarande i Sverige. Natoprocessen gick snabbt och karaktäriserades av att Natoförespråkare fick ta en betydligt större plats än de som lyfte kritiska aspekter. Svenska Freds var en av få kritiska röster som i debatten lyfte riskerna med medlemskapet. Nu införlivas de många riskerna en efter en.
Svenska Freds fortsätter säga NEJ till Nato! Bild från aktion utanför riksdagen i februari 2023. Foto: Axel Dagman.
ESKALERANDE UPPRUSTNING
Natomedlemskapet skulle vara det billigare alternativet. Många Natoexperter påpekade under Natoprocessen att om Sverige inte gick med i Nato skulle vi behöva lägga så mycket som 4-5 procent av BNP på försvaret. Dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist sa i Tv4 att det kommer att bli ännu dyrare att stå utanför Nato, att försvarsutgifterna skulle behöva öka mer än 2%. Nu föreslår en majoritet av alla riksdagspartier att Sveriges försvarsutgifter måste öka till så mycket som 5%. I juni på Natos toppmöte kommer troligen medlemsländerna att besluta om en ökning. Varje satsning på försvaret sker på bekostnad av andra samhällsområden som exempelvis utbildning och sjukvård vilket hotar demokratin och vår levnadsstandard.
VAPENEXPORT TILL ODEMOKRATISKA LÄNDER
Redan innan Natomedlemskapet lyckades Turkiet utpressa Sverige till att återuppta exporten av krigsmateriel till den odemokratiska staten. Även Albanien har lagts till som svensk vapenkund som en direkt effekt av Natomedlemskapet. En ny utredning har också föreslagit att regelverket ändras och gör vapensamarbeten och export till Natoländer enklare. Regelverket ändrades också 2024 så att vapensamarbeten och export till Natoländer blir enklare. Natomedlemskapet ska tas i hänsyn vid beslut om export och vägas mot andra kriterier som köparlandets demokratistatus eller respekt för mänskliga rättigheter.
VÄRNPLIKTIGA PÅ NATOUPPDRAG?
Värnpliktiga vet fortfarande inte om Natomedlemskapet innebär att de kommer att pliktas till uppdrag och övningar utomlands. I inriktningen för totalförsvaret 2025-2030, som röstades igenom av riksdagen i december 2024, fastställs dock att det inte finns något som hindrar att värnpliktiga sätts in utanför Sveriges gränser om det anses att tjänstgöring behövs för Sveriges försvar. Samtidigt finns ingen klarhet i exakt vad som ska gälla och i vilka situationer det kan bli aktuellt. Denna otydlighet skapar osäkerhet för de unga som kallas till mönstring. De senaste åren har många unga hört av sig till Svenska Freds med frågor och oro om just detta. Det är ett demokratiskt problem och en fråga om transparens att värnpliktiga ännu inte fått tydliga svar. Svenska Freds kräver att det fastställs att ingen genom plikt ska skickas på Natouppdrag.
KÄRNVAPEN I SVERIGE
Redan under ansökningsprocessen för Natomedlemskapet försvagades Sveriges nedrustningspolitik. Regeringen svängde i FN och kunde inte längre stå bakom att kärnvapen inte ”under några omständigheter får användas”, då detta ansågs gå emot Natos kärnvapendoktrin. I och med att Sverige skrev på det militära samarbetsavtalet Defence Cooperation Agreement med USA uppstod en debatt under våren 2024 om kärnvapen på svenskt territorium, där statsminister Ulf Kristersson (M) i en intervju i P1 Morgon våren 2024 öppnade upp för placering av kärnvapen på svensk mark i kris och krigstid. Kärnvapen framställs allt mer sällan som ett existentiellt hot, utan snarare som säkerhetsskapande. Detta trots att kärnvapen är ett massförstörelsevapen som inget land eller militärallians har en chans mot om de används. Svenska Freds står fast vid att kärnvapen aldrig någonsin får användas igen.
Den 7 mars 2024, samma dag som Sverige blev Natomedlem, protesterade Svenska Freds utanför UD med ett låtsaskärnvapen. Foto: Svenska Freds.
MINSKAD INSYN OCH TRANSPARENS
För att leva upp till Natos krav på informationsskydd har det svenska försvarsdepartementet föreslagit ändringar i offentlighets- och sekretesslagen, med syftet att hemlighålla viss information som delas mellan medlemsstaterna. Detta väcker frågor om hur Sveriges tradition av öppenhet och insyn påverkas av medlemskapet. I stället för att acceptera minskad insyn bör Sverige aktivt verka för ökad öppenhet inom Nato, i enlighet med den svenska offentlighetsprincipen och våra demokratiska värderingar.
MILJÖ OCH KLIMAT BORTPRIORITERAS
Trots att klimatförändringarna utgör ett fundamentalt säkerhetshot har de i praktiken fått stå tillbaka i försvarsdebatten. I år har regeringen till exempel sänkt miljö- och klimatbudgeten med nästan 3 miljarder från förra året. Med hänvisning till Natomedlemskapet ges också Sveriges näst största myndighet Försvarsmakten undantag från miljölagstiftning under de närmsta 5 åren, till följd av ett nytt beslut som togs hösten 2024. I beslutets promemoria erkänns att de föreslagna undantagen kan komma att öka Försvarsmaktens miljö- och klimatpåverkan ytterligare.
Skribent: Malin Ekwurtzel
HÅLL KOLL PÅ NATO!
Några gånger om året träffas Natos utrikes- och försvarsminister vid Natos högkvarter i Bryssel. Dessa möten sker bakom stängda dörrar. Svenska Freds lanserar nu ett nyhetsbrev där vi kommer försöka summera vad som sägs på utrikes och försvarministermötena, utifrån den lilla information som finns, samt sprida andra intressanta artiklar och information som nödvändigtvis inte når den svenska mediebevakningen kring Nato.
