NATOSEKRETESS HOTAR INSYN I POLITIKEN
Riksdagen röstar igenom en proposition om Natosekretess som försvårar insyn i politiken och inskränker offentlighets- och sekretesslagen.
Den 19 november röstade riksdagen igenom propositionen ”Förbättrade förutsättningar för Sverige i Nato – en kompletterande sekretessbestämmelse för Nato-information”.
Förändringen inskränker offentlighets- och sekretesslagen, trots att flera remissinstanser varnade för riskerna.
Journalistförbundet menar att den nya sekretessregeln försämrar insynen och försvårar granskning, utan att det finns belägg för problem med den nuvarande ordningen.
Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) framhåller att Sverige länge har hanterat Nato-information på ett säkert sätt. De menar att Nato-information bör fortsätta omfattas av svensk lagstiftning. Precis som för EU.
Svenska Freds varnade redan i november 2022 att ett Natomedlemskap kan leda till hårdare sekretess och krävde därmed i vårt remissvar till Natopromemorian att:
”Sverige bör driva att Nato antar en policy för öppenhet av information som är förenlig med offentlighetsprincipen och lagar om tillgång till information som finns i alliansens medlemsländer.”
Istället valde riksdagen motsatt väg. Beslutet följer i spåren av andra inskränkningar: utlandsspionerilagen och terroristlagen från 2023. Båda lagarna kritiseras för att hota pressfriheten och riskera överdriven kriminalisering.
Inga partier hade skrivit upp sig på talarlistan när beslutet debatterades på morgonen onsdagen den 19 november, redo att debattera offentligt. Detta trots att många svenska partier är stolta över offentlighetsprincipen, en princip som till och med ingår i Kulturkanon.
Läs mer
Svenska Freds remiss om propositionen.
PAX intervju med Joakim Medin om Nato och pressfrihetens framtid.
Rapporten Sverige i Nato? utreder frågan om insyn och transparens.
