Avskräckning i form av hot om våld eller våldsanvändning, som metod för att minska risken för väpnad konflikt är en ineffektiv och väldigt riskfylld. 

Ökad militär upprustning leder till såväl ökade spänningar, som ökad risk för misstag och minskat utrymme för dialog och diplomati. Säkerhet genom avskräckning och upprustning bygger på kortsiktighet och rädsla och skapar som bäst bara en bräcklig fred. Fokus bör därför ligga på att förebygga väpnad konflikt och inte på att förbereda sig på en potentiell väpnad strid.

Svenska Freds tror inte på att avskräckning kan stärka vår säkerhet utan att vi har mer att vinna på att agera för avspänning och nedrustning. Att Sverige är fortsatt militärt alliansfritt är betydelsefullt för att kunna bidra till det.  Vi anser att det i pressade situationer är viktigt att hålla huvudet kallt och ytterligare öka fokus på avspänning, nedrustning och diplomati, inte gå åt motsatt håll. 

I januari 2022 annonserade Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock fler och mer djupgående diplomatiska samtal med Ryssland, där hon betonade att diplomati i kris kräver uthållighet, tålamod och flera olika kommunikationskanaler för att leda fram till konkreta och konstruktiva lösningar. Innan Nato och Ryssland möttes den 12 januari 2022 i Bryssel hade inga diplomatiska samtal mellan de två parterna ägt rum på över två år. Baerbock har även föreslagit att de så kallade Normandiesamtalen ska återupptas: informella möten som tidigare hölls mellan Tyskland, Ryssland, Ukraina och Frankrike i syfte att skapa fred i regionen. Finlands har i motsats till Sverige hållit en lägre profil utan militär uppvisning och har en tradition av att vara lite försiktigare och pragmatisk i anslutning till Ryssland. Enligt DN:s utrikespolitiska kommentator Michael Winiarski, så har Sverige haft minimalt med samtal med Ryssland sedan annekteringen av Krim 2014. 

Istället för att öka den svenska militära närvaron i Östersjön och på Gotland borde vi tydligt och klart signalera att Sverige alltid prioriterar samtal och diplomati för att bidra till att minska spänningarna och öka förutsättningarna för hållbar fred. Försvarsmakten gör även bedömningen att risken för väpnad konflikt i Sverige är mycket låg.