PAX #2 25: KERSTIN HAR ORDET – Aldrig mer ett världskrig

Krönika i Fredstidningen PAX #2 2025

Auktoritarismen och militarismen ökar i världen.  

Det gör också motståndet. 

Det är en sorg och mitt hopp fångat i två rader. Där är du som medlem en del av hoppet och en del av lösningen, konstaterar jag så här 80 år efter andra världskrigets slut.  

Åttio år senare kan vi konstatera att våra ledare inte har levt upp till sitt ansvar och löftet att göra allt för att förhindra att folkmord och världskrig någonsin händer igen. Vi, vanliga människor, måste aktivt använda den makt vi har. Motstånd behövs sannerligen i denna auktoritära tid. Och det finns massor vi kan göra. 

Forskaren Gene Sharp studerade strategisk utomparlamentarisk kamp med fredliga medel och systematiserade ickevåldets olika metoder. Han identifierade hela 198 olika metoder och delade in dem i tre olika kategorier: protest och övertalan, ickesamarbete och ingripande. Vapenvägran är ett exempel på ickesamarbete. Att ställa kritiska frågor på Saabs bolagsstämma, en intervention. Vår tysta minut för Gaza utanför UD, en protest för att öka trycket för förändring. 

Vi är många som inte står ut med militär hyperupprustning samtidigt som vi varje dag ser vittnesmål om nya brutala krigsbrott på nyheterna. I Sudan, Gaza, Västbanken, Ukraina och Kongo, för att nämna några krigshärjade regioner. Sveriges vapenhandel med Israel fortgår samtidigt som vi nås av bilder på ett Gaza i spillror med en befolkning som svälts ut.

Mer vapen är inte vad vår värld behöver. Vapen som riskerar stärka de auktoritära ledarnas makt. Vi behöver motstånd och samtidigt konstruktion av det vi tror på. Aktiva investeringar i fredsarbete, i förebyggande arbete och i diplomati.

Jag lånar dramatikern Stina Oscarsons reflektion på temat. Hon såg demokrati som ett verb, någonting aktivt. 

”Sharp talar om ickevåld. Men jag måste erkänna att jag på ett sätt anser att alla dessa metoder är ett misslyckande. Med det som jag ser som det primära. Samtalet. Försöken till möte. Diplomatin. Att finna en ’högsta gemensamma nämnare’. För jag är benägen att säga att många av dessa metoder innehåller en form av våld. Att t. ex. vända ryggen till någon som talar. Problemet är att dessa metoder ändå behövs. För att vi så ofta misslyckats med samtalet. För att vi inte ens försöker. För att vi inte vet hur man gör.”

Ickevåldsforskarna konstaterar också att ickevåldsmetoder behövs, men att de är mest effektiva om de kombineras med dialog. I denna auktoritära tid gör Svenska Freds just det. Varje dag tar vi dialogen med politikerna. Vår medlemsrörelse, som du är del av,  pressar på för förändring.

Tack för att du är med!