Handlingsprogram 2018-2022

Antaget av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens 135-årskongress 19 maj i Sundbyberg 2018

1. Inledning

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en fredspolitisk organisation som verkar för global nedrustning, fredlig konflikthantering samt spridning av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Genom att granska och påverka beslutsfattare samt stödja fredskrafter i internationella samarbeten och lokala fredsorganisationer i konfliktområden, vill vi skapa engagemang, förutsättningar och visioner i det gemensamma arbetet för en fredligare värld.

Svenska Freds handlingsprogram innehåller föreningens prioriterade mål under de kommande fyra åren, antas av kongressen och är styrande för hela organisationen. Handlingsprogrammet bryts sedan ner varje år i verksamhetsplaner som beslutas av Centralstyrelsen. Handlingsprogrammet utgår från föreningens idéprogram, vars senaste version antogs på 2010 års kongress.

Svenska Freds verksamhet påverkas av allt från politiska svängningar, aktuella händelser, till föreningens ekonomi och medlemmarnas engagemang. Handlingsprogrammet styr hela föreningen och styrelserna på nationell och lokal nivå bedömer vilka mål som bör prioriteras.

2. Så arbetar Svenska Freds

En central utgångspunkt för Svenska Freds är människors rätt och möjlighet att ställa krav på lokala, nationella och internationella makthavare för att få till stånd en förändrad politik, normer och attityder som bidrar till hållbar fred och nedrustning.

Svenska Freds har många verktyg, metoder och arbetssätt. Vi påverkar beslutsfattare, inflytelserika aktörer och företag genom att granska dem och genom att möta dem i samtal och debatter. Vi sätter press på dem genom att bilda opinion och debattera i media. Vi förser beslutsfattare, journalister, forskare och studenter med underlag och argument inom våra frågor och samarbetar med dem som delar våra värderingar och åsikter.

Vi bildar opinion genom kunskapsspridning. Vi debatterar och kommunicerar genom traditionella medier, vår webbplats och sociala medier. Vi ordnar kampanjer, seminarier och manifestationer. Vi publicerar rapporter, böcker och medlemstidningen Pax. Vi utbildar våra medlemmar, studenter, andra organisationer och politiker. Genom folkbildning stärker vi vår trovärdighet och ökar förutsättningarna för en hållbar fred.

Stödet och engagemanget från våra medlemmar är en viktig del av Svenska Freds arbete med att opinionsbilda och påverka politiska beslut. Våra medlemmar har möjlighet att engagera sig fredspolitiskt genom våra lokalföreningar och intressegrupper.

Svenska Freds samarbetar med civilsamhällesorganisationer i jämlika partnerskap för att ömsesidigt stärka varandras möjligheter att skapa förändring. Vi bidrar till att bygga hållbar fred i konfliktdrabbade länder genom att stödja lokala fredsorganisationer och nätverk med kunskap och utbildning om fredliga metoder och inkluderande freds- och demokratiarbete. Vi lyfter våra partners erfarenhet av och kunskap om fred och nedrustning till debatten i Sverige och internationellt.  

Demokrati förutsätter folkligt deltagande och folklig förankring. Demokratiskt organiserade föreningar fungerar också som skolor i demokrati för sina medlemmar. Genom att ge människor möjlighet att organisera och engagera sig för att påverka politiska processer bidrar Svenska Freds till att stärka demokratin. Det är även en av anledningarna till att vi arbetar för att stärka civilsamhället och organisationer i våra internationella samarbeten. Vi samarbetar med internationella nätverk och organisationer för att driva fram internationella avtal och överenskommelser.

3. Svenska Freds verksamhetsområden

3.1 Fredsbyggande

Det finns goda möjligheter att opinionsbilda och påverka i frågor kring fredsbyggande insatser. De globala utvecklingsmålen Agenda 2030 innehåller mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen. Inom regeringen arbetar varje departement med handlingsplaner för hur de avser arbeta utifrån politiken för global utveckling (PGU) och Sveriges åtaganden inom ramen för Agenda 2030.

För att nå en hållbar fred krävs att dagens ojämlika strukturer ifrågasätts och förändras. Jämställdhet och rättvisa är viktiga mål, inte bara i egenskap av grundläggande demokratiska principer utan även som fredsfrämjande faktorer. I det fredsbyggande arbetet behövs även satsningar på exempelvis diplomati, medlingsinsatser, försoningsarbete och ansvarsutkrävande för övergrepp.

Ett aktivt civilsamhälle är en avgörande del i en fungerande demokrati, men det civila samhället är i många fall utestängt från beslut som rör vägen till hållbar fred. Svenska Freds arbetar för att det civila samhället ska inkluderas i det fredsbyggande arbetet genom lokalt ägarskap och delaktighet. Svenska Freds internationella verksamhet bidrar till att stödja möjligheten för lokala organisationer i konfliktområden att arbeta för  fredliga lösningar och nedrustning.

Fredsbyggande måste ha en framträdande roll i en trovärdig säkerhetspolitik. Eftersom många orsaker till konflikter är icke-militära, är militära lösningar ofta kontraproduktiva. Militära insatser hanterar inte grundorsakerna till en konflikt. Därför behövs en omfördelning av energi och resurser från militära utgifter till investeringar i fredsbyggande och konfliktförebyggande samt att PGU och Agenda 2030 prioriteras. Det finns ett stort behov av att flytta fokus tillbaka till diplomati, grundorsakerna till väpnade konflikter och till alternativen till militära medel.

Den svenska säkerhetspolitiska debatten domineras i nuläget av kraven på militär upprustning. Regeringen har återupptagit totalförsvarsplaneringen, försvaret av vårt land i krig, och militär grundutbildning har återinförts för både kvinnor och män inom ramen för lagen om totalförsvarsplikt. Svenska Freds arbetar för rätten att vägra bära vapen och rätten att vägra delta i väpnad konflikt.

Svenska Freds har en viktig roll i att nyansera den säkerhetspolitiska debatten och vara en motkraft till dagens övervägande fokus på militär nationell säkerhet. Mänsklig säkerhet istället för militär säkerhet bör vara utgångspunkten och prioriteras framför militärt nationellt försvar. Hållbar fred bygger också på den demokratiska tanken om att ett civilsamhälle kan granska sin egen stats prioriteringar och beslut, både i Sverige och globalt.

Sverige har gjort nya överenskommelser för ökat Natosamarbete med det så kallade värdlandsstödsavtalet som ingicks 2016. Den nuvarande regeringen har slagit fast att Sverige inte ska gå med i Nato, men samtliga allianspartier är i nuläget förespråkare av ett svenskt Natomedlemskap. Svenska Freds ska fortsätta vara en stark röst för mänsklig säkerhet och nedrustning i debatten. Vi kräver att Sverige nedrustar det militära försvaret och verkar mot en svensk anslutning till Nato.

Långsiktigt mål

Fredliga lösningar istället för militära lösningar prioriteras för en hållbar fred.

Prioriterade mål 2018-2022

  • Ökad kunskap hos allmänhet och beslutsfattare om förebyggande arbete och fredliga lösningar på konflikter.
  • Ökad folklig delaktighet i fredsprocesser/fredsbyggande i konfliktområden.
  • Civila samhället har bättre förutsättningar att arbeta för fred, respekt för demokrati och mänskliga rättigheter.
  • Sverige driver och prioriterar PGU och Agenda 2030/mål 16 såväl nationellt som internationellt.

Långsiktigt mål

En global säkerhetspolitik som drivs av mänsklig säkerhet framför staters militära säkerhet.

Prioriterade mål 2018-2022

  • Sverige bibehåller sin militära alliansfrihet, går inte med i Nato och det gradvisa närmandet upphör.
  • Sänkta försvarsanslag.
  • Starkt stöd hos allmänhet och beslutsfattare för nedrustning, mänsklig säkerhet och demilitarisering.  

3.2 Nedrustning

Vi ser ökad upprustning på många håll i världen. Frågor om krig, fred och säkerhet har fått allt större medial uppmärksamhet såväl i Sverige som internationellt och i spåren av detta har engagemanget och intresset för grundorsakerna till varför människor tvingas på flykt ökat hos allmänheten. Svenska Freds har ett viktigt uppdrag i att öka kunskapen om, och förståelsen för, vapenexportens roll i krig och väpnad konflikt.

Svenska Freds arbetar för att resurser som spenderas på militär upprustning omfördelas till att förebygga väpnade konflikter. Vi vill avveckla den svenska och internationella vapenhandeln och kräver ett omedelbart stopp för all vapenförsäljning till krigförande stater, konfliktområden, diktaturer och till stater som kränker mänskliga rättigheter. Detta bör ske genom skärpt lagstiftning och hårdare kontroll av vapenhandeln både nationellt och internationellt.

Ett skärpt regelverk för svensk vapenexport har presenterats av regeringen. Svenska Freds kommer att fortsätta att granska och följa hur det nya regelverket följs och säkerställa att den utlovade skärpningen blir verklighet. Över 50 procent av Sveriges befolkning är emot vapenexport och närmare 80 procent är emot vapenexport till diktaturer. Svenska Freds arbetar för en strikt tillämpning av den folkrättsligt bindande överenskommelsen om reglerad vapenhandel, Arms Trade Treaty (ATT) och lyfter sambandet mellan ekonomiska investeringar och de ekonomiska förutsättningarna för vapenproduktion och vapenhandel.

Svenska Freds synliggör glappet mellan vapenexportpolitiken och den drivna utrikespolitiken för allmänheten. Vi tydliggör konflikterna mellan vapenexporten och andra värden och åtaganden i svensk utrikespolitik såsom Agenda 2030, PGU och den feministiska utrikespolitiken.

Vi kräver ett stopp för all utveckling och testning av nya kärnvapen, att ytterligare spridning förhindras samt för ett internationellt förbud mot kärnvapen med resultatet att kärnvapenmakterna avvecklar sina kärnvapenarsenaler. I juli 2017 röstade 122 länder ja till ett internationellt förbud mot kärnvapen i FN. Sedan 20 september samma år finns avtalet öppet för signering och i en Sifo-undersökningen ansåg 86 procent av de tillfrågade att Sverige ska underteckna. Tidigare internationella förbud mot klustervapen och personminor har bevisat vilken enorm normförändring sådana avtal kan innebära, oavsett om de parter som tillverkar vapnen står bakom avtalen eller inte. Sveriges regeringen tillsatte hösten 2017 en utredning för att se över möjligheterna att underteckna. Svenska Freds ska, inom International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN), arbeta för att Sveriges regering och riksdag skriver under och ratificerar det internationella kärnvapenförbudet.

Långsiktigt mål

Global nedrustning.

Prioriterade mål 2018-2022

  • Svensk vapenexport upphör till icke-demokratier, till länder där mänskliga rättigheter kränks och till länder i eller som riskerar att hamna i väpnad konflikt.
  • Transparens och öppenhet i beslutsprocessen för svensk och europeisk vapenexport.
  • Sverige undertecknar och ratificerar FN:s kärnvapenkonvention och driver en aktiv nedrustningspolitik internationellt.

4. Svenska Freds organisation

Svenska Freds är en bred medlemsorganisation med riksförening, lokalföreningar, intressegrupper och enskilda medlemmar. Våra medlemmar och sympatisörer är ovärderliga för att nå framgångar i arbetet för en fredligare värld.

Vi vill fortsätta vara en aktiv och levande kampanjorganisation där politiskt påverkansarbete, opinionsbildning och insamlingsarbete hänger ihop och skapar möjligheter för enskilda medlemmar, lokalföreningar, intressegrupper och sympatisörer att  engagera sig i våra frågor och kampanjer. Det ska vara enkelt att bidra till och vara delaktig i vårt arbete.

Långsiktigt mål

Svenska Freds är en trovärdig, engagerad, aktuell och välkänd förening med stort genomslag. Vi är en inkluderande, jämlik och demokratisk förening.

 Prioriterade mål 2018-2022

  • Allmänhet och beslutsfattare känner till Svenska Freds och våra frågor.
  • Medlemmar och sympatisörer som driver våra frågor får stöd i sitt engagemang.
  • Ökat engagemang och större kunskap om Svenska Freds frågor bland unga.
  • Alla som kontaktar föreningen får ett öppet och inkluderande mottagande.

Långsiktigt mål

Svenska Freds har en stabil ekonomi och många engagerade och stöttande medlemmar och gåvogivare.

Prioriterade mål 2018-2022

  • Ökat antal medlemmar och/eller privata gåvogivare.
  • Ökat gåvogivande från företag.
  • Ökad spridning av intäktskällor.