NORGE ÄR MEDLEM I NATO SAMTIDIGT SOM LANDET HAR EN POLICY SOM BEGRÄNSAR KÄRNVAPEN PÅ NORGES TERRITORIUM OCH JOBBAR FÖR NEDRUSTNING. KAN INTE SVERIGE GÖRA SAMMA SAK?

Vårt svar:

 Ja men Norge har inte det nedrustningsarbete som det ibland beskrivs som. I debatten lyfts Norge ibland som ett exempel på en Natomedlem som fortfarande driver nedrustningsfrågor och som har förbjudit kärnvapen på sitt territorium. Detta är en sanning med modifikation. Norge är inte aktivt i att driva på för kärnvapennedrustning. Norge höll 2013 ett internationellt möte om de humanitära konsekvenserna av kärnvapen. På mötet  fanns inte ett förbud eller andra konkreta nedrustningsåtgärder på dagordningen men detta initiativ, som de mexikanska och österrikiska regeringarna sedan tog vidare, resulterade senare i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Norge bojkottade förhandlingarna om konventionen 2017 och har därefter konsekvent röstat emot FN:s generalförsamlings årliga resolutioner om förbudet, senast under 2022.

 

Den norska policyn om att inga kärnvapen får placeras på Norges territorium är mycket begränsad. Det är inte en lagtext utan en policy som säger att de inte vill ha kärnvapen på norskt territorium i fredstid. I tider av ökad spänning däremot, som den vi nu upplever till exempel, finns inget som hindrar en norsk regering från att tillåta utplacering av kärnvapen på norskt territorium. Och det är troligt att trycket från Nato kommer att vara stort. Inte ens i fredstid finns några befintliga norska restriktioner för logistiskt/militärt stöd till, och deltagande i, gemensamma övningar som förbereder för kärnvapenattacker. På grund av den sekretess som omgärdar militär verksamhet har vi tyvärr ingen information om i vilken grad det sker. Men vi vet att Norge idag genom sitt Natomedlemskap deltar i övningar som förbereder för kärnvapenattacker, bland annat genom gemensamma övningar med amerikanska plan som kan kärnvapenbestyckas. 

 

Likt Norge har Danmark, sedan 1957, haft en policy som förbjuder kärnvapen på danskt territorium under fredstid. Denna policy hindrade dock inte Danmark från att ha amerikanska kärnvapen placerade på Grönland mellan 1958-1965.  

 

Regeringen har deklarerat att Sverige ska ha en policy likt Danmark och Norge. En policy eller paragraf som snabbt kan förändras, rivas upp eller ignoreras beroende på beslutsfattarnas inställning, och som dessutom endast förhindrar införsel av kärnvapen i fredstid, är inte tillräcklig. Varför skulle kärnvapen användas eller placeras i Sverige i fredstid? För att det svenska folket ska ha en garanti för att varken denna eller framtida regeringar kommer välja att placera kärnvapen i Sverige, bör Sverige instifta en nationell lag mot införsel av kärnvapen, i likhet med Natoländerna Spanien, Litauen och Finland.