SNABBA FAKTA OM VAPENEXPORT

SNABBA FAKTA OM VAPENEXPORT

Vapenexport är en viktig drivkraft bakom militär upprustning och bidrar till att förvärra och förlänga väpnade konflikter, att legitimera förtryck samt ger upphov till snedprioriteringar som leder till osäkerhet. Svenska Freds vill avveckla den svenska och internationella vapenhandeln. Vi kräver ett omedelbart stopp för all vapenexport till krigförande stater, stater som grovt kränker mänskliga rättigheter, fattiga länder och länder med stora demokratiska brister. Svenska Freds mål är att vapenexporten från Sverige helt avslutas.

2017 exporterades krigsmateriel från Sverige för 11,3 miljarder. Det är en tredubbling sedan början av 2000-talet. Räknat per person är Sverige ett av de länder som säljer mest vapen i världen. 2011 toppade vi listan. Ser man till det totala värdet var Sverige den 14:e största vapenexportören åren 2013-2017.

KRIGSMATERIELEXPORT 2001-2017

Här kan du se utvecklingen av svensk krigsmaterielexport 2001-2017. Öppna grafen här.

FORTSATT STOR VAPENEXPORT

Fler länder

En tydlig trend är mer vapenexport till fler länder. År 1990 exporterade Sverige krigsmateriel till 33 länder och år 2017 exporterades till 62 stycken länder. Under 2013 sålde Sverige krigsmateriel till fler länder än någonsin tidigare eller senare, totalt 66 stycken.

Största köparna

De tio största köparna av svensk krigsmateriel 2017:

  1. Brasilien
  2. Indien
  3. USA
  4. Norge
  5. Tyskland
  6. Nederländerna
  7. Kanada
  8. Frankrike
  9. Storbritannien
  10. Sydafrika

EXPORT TILL ICKE-DEMOKRATIER

De senaste fem åren har i snitt 17 procent av den svenska krigsmaterielexporten gått till icke-demokratier, det vill säga länder med stora demokratiska brister på ett eller flera områden. I våra beräkningar utgår vi från organisationen Freedom House ranking av demokratin i olika länder. Exempel på länder som Sverige exporterade krigsmateriel till under 2017 och som räknas som icke-demokratier är:

  • Thailand
  • Förenade arabemiraten
  • Brunei
  • Qatar
  • Turkiet
  • Indonesien
  • Saudiarabien
  • Pakistan
  • Singapore
  • Algeriet

I april 2018 trädde en ny krigsmateriellag i kraft som ska försvåra export till länder med tveksam demokratisk status eller där mänskliga rättigheter allvarligt kränks. Dock saknas fortfarande ett kriterium som uttryckligen förbjuder export av krigsmateriel till ofria länder och diktaturer.

EXPORT TILL LÄNDER I KRIG OCH KONFLIKT

Trots riktlinjer som borde förhindra export av krigsmateriel till länder i krig och konflikt säljer Sverige vapen till både krigförande länder som exempelvis USA och Indien och till krigförande diktaturer som exempelvis Förenade arabemiraten och Saudiarabien. År 2000 gick 4 procent av den totala vapenexporten räknat i värde till länder som deltar i väpnad konflikt. År 2015 (senast tillgängliga år) hade procentenheten ökat till 85 procent, enligt en sammanställning gjord av Svenska Freds och Uppsala universitets konfliktdatabasprogram UCDP. Bland de länder som deltar i väpnad konflikt och som 2015 fick köpa svenska vapen finns Saudiarabien, Qatar, Kuwait, Jordanien och Förenade arabemiraten som deltog i bombningar i Jemen. Kategorin innefattar dock även länder som deltar i fredsframtvingande militära insatser, till exempel inom Nato. Trots att det är en bred kategori kan det konstateras att deltagande i väpnad konflikt är regel, snarare än undantag, bland Sveriges vapenkunder.

EXPORT TILL UTVECKLINGSLÄNDER

Det är ett grundläggande och globalt problem att stater väljer att prioritera militär upprustning före fattigdomsbekämpning och utvecklingsarbete. För varje krona som läggs på bistånd läggs ytterligare 13 kronor på militär upprustning. Flera av de länder som godkänns för vapenexport från Sverige överprioriterar köp av militär materiel framför att tillgodose grundläggande behov som vatten och sanitet för sin befolkning.

STÖRSTA FÖRETAGEN

Det finns totalt ca 185 företag som tillverkar krigsmateriel i Sverige. Knappt 60 av dom är aktiva exportörer. Den svenska krigsmaterielindustrin omsätter cirka 30 miljarder per år. De största företagen är Saab AB som i sin helhet är Sveriges ojämförligt största producent och exportör av krigsmateriel. Andra stora företag som exporterar krigsmateriel är BAE Systems Hägglunds, BAE Systems Bofors, Aimpoint och Nammo. Läs mer om den svenska vapenindustrin här.

VEM BESTÄMMER?

Sveriges regering är ytterst ansvarig för den svenska vapenexporten. Tidigare har ansvaret vanligtvis legat på handels- eller utrikesministern men nu är det justitie- och migrationsminister Morgan Johansson som är ansvarig. Regeringen har delegerat tillståndsgivningen för vapenexport till myndigheten Inspektionen för strategiska produkter, ISP (tidigare Krigsmaterielinspektionen).

LAGAR OCH REGLER

Ett så kallat principförbud råder för vapenexport i Sverige. Men undantag kan medges enligt Lagen om krigsmateriel om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Regeringens riktlinjer säger i korthet att vapenexport inte bör beviljas om ett land är involverat i, eller riskerar att dras in i, en väpnad konflikt eller om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter i landet. Sedan april 2018 gäller också ett så kallat demokratikriterium för svensk vapenexport. Förekommer grava brister i den demokratiska statusen hos mottagarlandet utgör det ett hinder för tillstånd. I praktiken vägs intressen emot varandra i vad som brukar kallas en totalbedömning. När tillstånd ges till vapenexport även där det finns tydliga risker och problem för mänskliga rättigheter eller för väpnad konflikt är det oftast för att försvars- och säkerhetspolitiska intressen prioriterats högre. Exakt hur dessa bedömningar görs i varje fall är sekretessbelagt. Hur det ny demokratikriteriet kommer att tolkas återstår ännu att se. Det ger utrymme både till att stoppa exporten till demokratiskt problematiska länder och att tillåta fortsatta undantag.

Sedan 2003 finns också Politiken för global utveckling, PGU som regeringen ska ta hänsyn till i all politik. PGU ska bidra till en mer rättvis och hållbar global utveckling inom Sveriges alla politikområden. Fattiga människors perspektiv samt rättighetsperspektiv genomsyrar PGU och ska därmed även påverka vapenexporten. Vartannat år gör Svenska Freds tillsammans med nätverket Concord en utvärdering av hur väl regeringen lyckats med att inkorporera PGU i de olika politikområdena. Resultatet av utvärderingen presenteras i en PGU-barometer. Vapenexporten brukar tas upp som ett av de områden där PGU inte har implementeras tillräckligt.

Under 2016 samlades världens ledare i FN och tog fram de globala målen, också kända som Agenda 2030. Agenda 2030 består av 17 mål för hållbar utveckling, i alla länder. Sveriges regering har deklarerat att Sverige ska vara en av de ledande staterna i implementeringen av Agenda 2030 i världen. Den svenska vapenexporten till fattiga, odemokratiska länder samt till MR-förtryckare och länder i väpnad konflikt står dock i tydligt motsättning till målen i Agenda 2030. Vapenexporten är en stor och tydlig målkonflikt i svensk politik. För att Sverige ska kunna vara trovärdig i sina ansträngningar för samtliga av de mål som lyfts inom Agenda 2030 måste denna konflikt adresseras och åtgärdas.

Sverige ska också förhålla sig till EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport. Den innehåller åtta kriterier; exempelvis ska hänsyn tas till mottagarlandets respekt för de mänskliga rättigheterna samt för den internationella humanitära rätten vid beviljande av tillstånd. Sverige har även ratificerat FN:s vapenhandelsfördrag Arms Trade Treaty, ATT. ATT är det första fördraget i sitt slag och ska reglera den internationella vapenhandeln. Fördraget innehåller totalt 28 artiklar samt tillhörande paragrafer som stater är bundna att förhålla sig till. Enligt ATT ska förbud mot vapenexport föreligga om det exempelvis finns misstanke om brott mot mänskligheten, attacker mot civila eller folkmord.

Läs vår analys av propositionen för ny lagstiftning

 

NYHETSBREV OM VAPENEXPORT

Vill du få nyheter om vapenexport? Anmäl dig då till vår e-postlista för information om vapenexport genom att skriva till vpxinfo@svenskafreds.se

KÄLLOR

Regeringens skrivelser om strategisk exportkontroll. Svenska Freds beräkningar baserade på Sipri:s siffror kring global vapenhandel och FN:s befolkningsstatistik och Stockholm Peace Research Institute, Sipri. Demokratirankning från organisationen Freedom House för respektive exportår. UCDP,  Uppsala Conflict Data Program.

 

Uppdaterad 2018-10-10