Home / Upptäck / Försvars- och Säkerhetspolitik / EU:S NYA FÖRSVARSFOND MOTVERKAR FRED OCH SÄKERHET

EU:S NYA FÖRSVARSFOND MOTVERKAR FRED OCH SÄKERHET

2018-11-15

Tillsammans med systerorganisationerna i ENAAT varnar Svenska Freds i dag i ett uttalande för riskerna med den europeiska försvarsfonden EDF.

Civilsamhället i EU har genom ENAAT och WeMove Europe samlat in namn mot EU:s militarisering. Här lämnas namnen över till Europaparlamentet. Foto: WeMove Europe

Pressmeddelande den 15 november 2018

För första gången någonsin kan EU:s budget komma att gå till militära satsningar. I ett uttalande i dag varnar Svenska Freds tillsammans med systerorganisationerna i ENAAT (European Network Against Arms Trade) för riskerna med den nya europeiska försvarsfonden EDF.

– Utvecklingen i EU mot mer militärt samarbete och satsningar på vapenindustrin är djupt oroande. En satsning på EDF motverkar arbetet för fred och säkerhet. I stället borde EU ta tillvara på de möjligheter som finns för att satsa på fredsbyggande åtgärder, säger Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Just nu förhandlas EU:s kommande budgetperiod som löper från 2021 till 2027. En av de investeringar som diskuteras är den nya europeiska försvarsfonden EDF. EDF är en fond ur vilken vapentillverkande företag inom EU kommer att kunna söka pengar för forskning och utveckling av nya vapensystem. Detta innebär ett paradigmskifte inom EU. EU:s budget har aldrig tidigare gått till militära satsningar.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen tar tillsammans med systerorganisationerna i ENAAT ställning mot EDF. Förslaget behöver debatteras offentligt och med detta uttalande vill de undertecknande organisationerna öka medvetenheten om utvecklingen bland medborgare och medier och varna för de stora risker som förslaget innebär.

Den första risken vi ser är att de gemensamma resurserna kommer att styras om från civila till militära satsningar. EU:s budget är redan pressad i och med Brexit. Det är osannolikt att medlemsstaterna kommer att vara villiga att öka sina bidrag till EU för att täcka upp både för Brexit och för detta nya militära arbetsområde. Det innebär att kostnaderna för EDF behöver omfördelas från andra civila program. Det finns också en hög risk att befintlig personal som idag jobbar i civila projekt kommer att omplaceras till militära projekt.

Den andra risken vi ser är att vapenindustrins inflytande ökar och bidrar till begränsningar av EU:s insynsregler. Företagens inflytande under utvecklingen av EDF har varit stort. Den rådgivande grupp som formades 2015 för att stötta processen med framtagandet av EDF bestod av 16 medlemmar, varav 9 var företrädare för vapenindustrin. Det svenska krigsmaterielföretaget Saabs VD, Håkan Buskhe, var en av medlemmarna. Många rekommendationer från denna grupp har gjort att fonden ser mer ut som ett bidrag till branschen än ett politiskt styrt verktyg. Grundläggande information döljs bakom argument om nationell säkerhet. Denna bristande insyn i processen har försvårat civilsamhällets viktiga arbete med att sprida information och möjliggöra debatt.

Den tredje risken vi ser är att EU:s budget kommer att bidra till att utveckla ”killer robots”. EDF:s lagstiftningstexter är oklara när det kommer till vad slags vapensystem och militärteknik som ska utvecklas. I praktiken kommer definitionen av prioriteringar att ligga i medlemsstaternas händer, och Europaparlamentet ska inte vara inblandat. Detta är en avvikelse från praxis. Den information som vi har visar emellertid att fokus för de första projekten är på obemannade och autonoma system. Konkret betyder det att EU:s budget skulle kunna bana väg för ny kontroversiell militärteknik som autonoma vapensystem, så kallade killer robots.

Sist men inte minst riskerar EDF att förvärra den globala kapprustningen. EU som kollektiv är den näst största leverantören av vapen i världen, efter USA. En stor del av exporten går till Mellanöstern, liksom till andra områden som plågas av konflikter och växande spänningar. Ett av argumenten för EDF är att öka den europeiska militärindustrins globala konkurrenskraft, inklusive dess kapacitet att exportera. Redan idag är utbudet av vapen på den europeiska marknaden större än efterfrågan och därför exporteras 80 procent av alla vapen som tillverkas av de europeiska vapenföretagen ut ur unionen. Den EU-finansierade nya militärtekniken kan komma att innebära en avgörande konkurrensfördel. Spridningen av vapen göder väpnade konflikter och ökar risken för att både statliga och icke-statliga aktörer använder väpnat våld som svar på politisk eller social kris snarare än att försöka uppnå fredliga lösningar.

Ett argument för EDF är att det kan finnas fördelar med att samordna militär forskning och utveckling inom EU, att det kan innebära besparingar och minska dubbelarbete. Men som förslaget ser ut idag är det tydligt att det inte uppmanar medlemsstater att minska sina nationella satsningar på militär forskning. I stället uppmuntras EU: s medlemsstater att fortsätta att öka sina egna utgifter.

Vi uppmanar därför medierna och EU: s beslutsfattare att ställa sig frågan om inrättandet av EDF verkligen är ett bra sätt att uppnå fred och säkerhet globalt.

Läs hela uttalandet på ENAAT:s hemsida

Kontakt:

Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande, telefon 070-954 05 13, agnes.hellstrom@svenskafreds.se

Eva Kellström Froste, pressekreterare på Svenska Freds, telefon 070 763 48 57 eller eva.kellstrom.froste@svenskafreds.se