PAX 2/17: HALLÅ DÄR, PARUL

Vad har ni kommit fram till?

– Mycket. Men det första är att de svenska förutsättningarna är väldigt bra. Å andra sidan står Sverige inför en rad målkonflikter, som vi måste vara mer öppna och transparenta kring.

Till exempel?

– En målkonflikt som vi skrivit om i handlingsplanen är vapenexporten som går till diktaturer. Det strider mot en rad mål i agendan, inte bara mot mänskliga rättigheter utan också mot jämställdhetsmålet, mot påståendet att vi har en feministisk regering och mot miljömålen.

Annat ni kommit fram till?

– Mål 16 handlar om hållbara och fredliga samhällen. Tyvärr ser vi att de sociala klyftorna ökar. Det kommer upp som en farhåga när vi haft dialog med olika samhällsaktörer. Till och med Sveriges näringsliv har vid upprepade tillfällen sagt att det här med sociala klyftor måste vi beakta och arbeta med nu.

Varför tog du uppdraget som ordförande? 

– Jag hoppas att jag kan få vara del i ett ganska gediget förändringsarbete. Det är lite grand som att vara med i arbetet när ett land lägger om sitt nationalspråk.

Vad menar du med det?

– Jag upplever att man ska hantera Agenda 2030 i ett nationellt sammanhang som man hanterar att anta ett nytt nationellt språk. Då måste ALLA lära sig det nya språket, du måste förändra i skolan, vården, på politisk nivå, all form av ledarskap måste tala språket för att det ska kunna bli ett nationellt språk.

– Agenda 2030 måste bli en del av svensk styrning, och det kommer att sätta ett stort tryck på vårt ledarskap. Vilken ledare är till exempel beredd att ta målkonflikten kring vapenexport, vem vågar säga att vi struntar i 12 800 jobb, det är inte värt att sabotera andra länders förutsättningar för demokrati och mänskliga rättigheter för. Det krävs ett modigt ledarskap, en ledare som vågar fatta beslut som i det korta loppet kan leda till att man avsätts.

Hur ser du på målen i Agenda 2030?

– Ska jag vara riktigt ärlig så flög jag i taket när de lanserades 2015, för jag blev så arg. För ett mål som jag inte kunde se någonstans var antikorruptionen. Då var det någon som snabbt svarade att det står faktiskt i delmål 16. 5. Det var en one-liner och då blev jag ännu argare. Korruption, alla former av korruption, är den främsta barriären för hållbar utveckling.

– Fick vi i branschen bestämma skulle antikorruptionsmålet vara det absolut första. På delad plats med en sund global skattepolitik. För skatteflykt eller det en del väljer att kalla för skatteplanering är också en av de främsta orsakerna till varför vi ens behöver bistånd i världen i dag.

Parul Sharma arbetar som människorättsjurist på advokatfirman Vinge, driver en akademi för mänskliga rättigheter och antikorruptionsfrågor riktad främst mot näringslivet, är engagerad i flera barnrättsorganisationer och bedriver en rörelse med hälsoprojekt i Indien för flickor. Hon har också två stora pro bono-projekt i Indien och Pakistan där flickor och kvinnor från marginaliserade grupper utbildas i ledarskapsfrågor.

Lågt förtroende för FN

Bland svenska ungdomar är förtroendet för FN fortfarande väldigt högt, men i sitt arbete med att utbilda ungdomar från Mena-regionen (Mellanöstern och Nordafrika) och Sydostasien har hon märkt att de förlorat allt hopp för FN. Det gör henne nedstämd, men är något som måste adresseras här och nu.

– En fråga jag brukar ställa mig är: Hur ska vi återinföra hoppet för FN? Eller är det värt det – ska vi i stället stärka de individuella förändringsagenterna där ute?

Hon berättar om en utbildning som hon höll nu i maj för unga MR-försvarare från Mena-regionen. Det blev en väldigt jobbig stämning där många nästan kastade in handduken.

– Jag kan förstå det, när man kommer från krigsdrabbade, starkt korrumperade, kvinnoförnedrande länder. Då bad jag dem att skriva ner och fullfölja meningen ”Jag har helt och hållet gett upp om … ”­ Det blev knäpptyst och de kunde inte få ner pennan på papperet. De här människorna jobbar med förändringsarbete, de är MR-försvarare, det är självklart att de inte kan skriva ner att de gett upp. När vi sedan började diskutera sade de att de inte tänker ge upp, men majoriteten hävdade att de hade gett upp hoppet om FN. Och om inte våra unga har förtroende för det organ som ska upprätthålla de mänskliga rättigheterna, då har vi en större utmaning än vi tror.

Kärnan i Parul Sharmas engagemang är försvaret av de mänskliga rättigheterna, men de olika projekten och uppdragen har olika tidsramar.

– Några är väldigt sega, några är väldigt snabba. Några kanske jag inte ens under min livstid kan se resultatet av. Det är väldigt viktigt för mig att ha de här snabba tidsramarna också, till exempel mina utbildningar i Indien, Pakistan och Mena-regionen. Det är förändringsarbete som är väldigt skarpt och tydligt, det kan förändra liv inom loppet av två dagar. För mig är det en livlina, det ger mig syre att andas och håller mig nere på jorden.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

Namn och ålder: Parul Sharma, 41

Yrke: Människorättsaktvist

Drivkraft: Konstant förändringsarbete

Gör på fritiden: Har inte haft så mycket fritid på sistone men tycker om att jobba med nyanlända, dansa mycket, tycker mer om att skriva än att läsa, yoga.

Fakta: Globala mål för hållbar utveckling

På ett toppmöte i FN i New York 2015 antogs Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Agenda 2030 består av 17 globala mål med sammanlagt 169 delmål. Hållbar utveckling består av tre sinsemellan lika viktiga perspektiv: socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling.

Målkonflikter: En målkonflikt är när två mål krockar med varandra. Ett exempel förutom vapenexporten som delegationen har tagit upp är AP-fonderna och att Sverige måste ta ställning till om avkastning (ekonomisk hållbarhet) ska gå före social och miljömässig hållbarhet, vid investeringar i branscher som är dåliga för miljön eller kränker mänskliga rättigheter.

Pax nr 2 2017