OPPENHEIMER: Vad du behöver veta innan du tittar
Premiären av Christopher Nolans film om J. Robert Oppenheimer - ledare för Manhattan-projektet - skapar många frågor om kärnvapen, vem som har dem och hur de (fortsätter) utgöra en global risk för katastrof.
Här är några viktiga saker du bör veta innan du går och ser filmen.
FAKTA: Den första provsprängningen av kärnvapen fick fruktansvärda och långtgående konsekvenser
Trinity-testet i Alamogordo, New Mexico var det första, men inte det sista, kärnvapenprovet. Liksom testerna som skulle följa, orsakade det oåterkalleliga skador på miljön och befolkningen som levde i området.
Samhällena i de områden som påverkades av nedfallet av Trinity-testet kallar sig ”Tularosa Basin Downwinders” eftersom strålning fördes med vind från testplatsen till deras samhällen.
Befolkningens säkerhet nedprioriterades under Trinity-testet: nedfallsområdet underskattades dramatiskt, effekterna studerades knappt och ingen evakuerades. Invånarna fick inte veta om att testet även när nedfallet ”snöade” över deras gårdar, hem och brunnar. Skadan klarnade nästan omedelbart.
Under månaderna efter Trinity (aug, sept och oktober 1945) ökade spädbarnsdödligheten i New Mexico med 56 %, många som ett resultat av sällsynta fosterskador. Joniserande strålning är särskilt skadlig för snabbt utvecklande och delande celler – vilket påverkar spädbarn, barn och gravida kvinnor. Men när myndigheterna fick veta om konsekvenserna gjorde de ingenting.
MYT: Kärnvapen avslutade andra världskriget
Påståendet att atombombningarna räddade fler liv än de tog då det betydde att USA inte invaderade japan kringgår flera viktiga frågor.
Först och främst är det inte möjligt att veta detta eftersom Japan kapitulerade. För det andra förklarar det inte varför vapnet användes mot Japan när Nazityskland redan hade kapitulerat. De som fattade beslutet och de som har ställt sig bakom det sedan dess undviker också att konfrontera hur omänskliga kärnvapen är. Kärnvapen, och dess användning mot civila, ansågs även med den tidens mått mätt vara ett krigsbrott.
Flera av USA:s högsta militära befälhavare trodde att bombningarna inte spelade en stor roll i Japans kapitulation. Överbefälhavaren för den amerikanska Stillahavsflottan, amiral Nimitz sa: ”Japanerna hade faktiskt redan stämt fred. Atombomben spelade ingen avgörande roll, rent militärt sett, i Japans nederlag.”
FAKTA: Risken för kärnvapenanvändning är högre än någonsin
Redan innan kriget i Ukraina började varnade FN för att ”risken för att kärnvapen kommer att användas är högre nu än någon gång sedan kalla kriget” Analytiker för organisationen Bulletin of Atomic Scientists beräknade att det är osannolikt för ett barn som föds idag att leva ut sina naturliga liv utan att se kärnvapens förödande konsekvenser.
Sedan den ryska invasionen av Ukraina, och störtfloden av kärnvapenhot och repressalier som har följt, har dessa risker bara ökat. Det är därför Bulletin of Atomic Scientists Domedagsklocka, en symbolisk klocka som ska föreställa hur nära mänskligheten är en global katastrof, nu är närmare midnatt än den någonsin har varit tidigare. Den skrämmande men sanna verkligheten är att vi inte med säkerhet kan veta om Putin – eller någon ledare för en kärnvapenstat – kommer att använda kärnvapen när som helst. Vad vi vet är att kärnvapen ger oacceptabla humanitära konsekvenser – och att det inte finns någon kapacitet för att kunna hjälpa överlevande i efterdyningarna.
MYT: Kärnvapen förhindrade stora konflikter eller till och med ett tredje världskrig
Det finns inga bevis för att kärnvapen avskräcker från krig och bevarar strategisk stabilitet bortom sammanträffandet att dessa vapen existerar och att ett tredje världskrig inte – ännu – har inträffat.
Kapprustningen mellan Sovjetunionen och USA under det kalla kriget kan ha hindrat de två från att engagera sig i krig med varandra direkt, men proxykrigen, krig som indirekt utkämpas mellan stormakter på ett tredjes lands territorium, fortsatte. Krig slutade inte med utvecklingen av bomben. Chansen att ett av proxykrigen kunde ha blossat upp till ett kärnvapenkrig var mycket nära – flera gånger. Även om det – lyckligtvis – inte har varit ett kärnvapenkrig sedan 1945, har kärnvapen inte skyddat länder från konventionella attacker. 1982 gick Argentina i krig med Storbritannien över Islas Malvinas/Falklandsöarna och USA:s kärnvapenarsenal avskräckte inte Al Qaida från att genomföra elfte september attackerna mot New York och Washington. Kärnvapen stoppade inte heller Yom Kippur-kriget 1973 och Kargilkriget 1999.
FAKTA: de 9 kärnvapenstaterna slösar bort miljarder offentliga pengar varje år på sina arsenaler
Bara under 2022 spenderade de nio kärnvapenstaterna 82,9 miljarder dollar på sina kärnvapenarsenaler, varav 35 % gick till den privata sektorn. USA spenderade mer än alla andra kärnvapenstater tillsammans, 43,7 miljarder dollar. Ryssland spenderade 22 % av vad USA gjorde, till 9,6 miljarder dollar, och Kina spenderade drygt en fjärdedel av USA:s totala summa, till 11,7 miljarder dollar.
Läs mer i ICAN rapporten: Wasted: 2022 Global Nuclear Weapons Spending (OBS – engelsk text)
MYT: Kärnvapen är säkrare idag än de var när de först uppfanns
Kärnvapen har idag mycket större destruktiv kraft än de första bomberna på 1940-talet. Bomberna som användes på Hiroshima och Nagasaki motsvarade 15 och 20 kiloton dynamit som enligt dagens standarder anses vara ett kärnvapen med låg avkastning. B83, den största utplacerade amerikanska kärnstridsspetsen, motsvarar 80 bomber i Hiroshima-storlek. I början av 2023 hade USA:s kärnvapenarsenal med 5 244 kärnvapen en total avkastning på 857,6 megaton, eller motsvarande 57 173 Hiroshima bomber. Det är i genomsnitt 164 kiloton per kärnstridsspets i USA:s arsenal. Ryssland, med 5 889 kärnstridsspetsar, har motsvarande 65 240 Hiroshima bomber.
Det har skett många olyckor och händelser där kärnvapen nästan detonerat eller nästan använts sedan 1945 och att vi har hittills lyckats undvika kärnvapenkrig beror på tur och på individer som var beredda att trotsa grupptrycket och militära protokoll var på rätt plats vid rätt tidpunkt, inklusive under Kubakrisen.
Daniel Ellsberg, den amerikanska militäranalytikern som läckte Pentagon Papers, noterade i sin bok Doomsday Machine: Confessions of a Nuclear War Planner att den militära byråkratin i samband med det kalla kriget och doktrinen om ömsesidig garanterad förstörelse (MAD doctrine) är i stort sett oförändrad. Upprätthållandet av status quo i kärnvapenpolitiken, tillsammans med det bibehållna och ständiga hotet om kärnvapenanvändning, tyder till stor del på att vi inte är säkrare från kärnvapen än vi var sedan de uppfanns. Mest anmärkningsvärt är att Doomsday Clock satt av Bulletin of the Atomic Scientists, som Oppenheimer var en av grundarna av, 2023 satte världen på 90 sekunder till midnatt – det närmaste vi har varit i historien. Det betyder att vi är mycket mindre säkra än vi någonsin har varit när det gäller kärnvapenkrig.
FAKTA: Du kan inte förhindra uppfinningen av kärnvapen, men du kan avvisa dem
Kunskapen om hur man bygger kärnvapen finns där ute, man behöver inte leta länge för att hitta ritningar. Men bara för att man kan ta reda på hur man gör det betyder det inte att ett land kommer att välja att göra det. Många länder skulle kunna tillverka kärnvapen men har beslutat att inte göra det – och att kärnmaterial som används för kärnenergi inte avleds till vapen verifieras av ett mycket effektivt internationellt säkerhetskontrollsystem som drivs av Internationella atomenergiorganet (IAEA). Detta system skulle kunna anpassas och utvidgas till alla länder om och när kärnvapenstater har valt att avväpna.
Farlig teknik kan och har kontrollerats. Kemiska och biologiska vapen har förbjudits, liksom antipersonella landminor, klusterbomber och bländande laservapen. Användbara och ekonomiskt viktiga industrikemikalier som visat sig vara hälsofarliga eller farliga miljöföroreningar har förbjudits och deras användning upphört över hela världen. Det är fullt möjligt och kärnvapen är inte annorlunda. Det finns inget magiskt med dem.
MYT: Avskräckning betyder att aldrig använda kärnvapen
Teorin om kärnvapenavskräckning kräver att hotet om kärnvapenanvändning är trovärdigt. Det betyder att länder som ansluter sig till kärnvapenavskräckningsdoktriner är beredda att förbränna städer och massmörda civila. Det kräver också att ledare agerar rationellt och förutsägbart – och historien visar att det inte är vad som händer i konfliktsituationer. Avskräckning ges ofta äran för den långa perioden med icke-användning av kärnvapen, men mycket av det beror enbart på tur– som inte kan förväntas vara för evigt.
Det finns en stor risk att kärnvapen används, vare sig det är avsiktligt, av misstag eller på grund av felberäkning. Det kan bokstavligen hända när som helst. Dessutom bedömer många experter att risken för kärnvapenanvändning ökar, delvis på grund av den ökade krigföringshastigheten som möjliggörs av militärens utökade användning av artificiell intelligens. Om inte kärnvapen elimineras kommer de förr eller senare att användas – och konsekvenserna kommer att bli katastrofala.
FAKTA: De fruktansvärda effekterna av bombningarna i Hiroshima och Nagasaki tabubelagde kärnvapen och det har hjälpt till att förhindra fortsatt användning av kärnvapen
Kärnvapen har inte använts i krigföring sedan 1945. Rapporterna, ursprungligen av Internationella Röda Korset, och förödande bilder och berättelser som så småningom tog sig ut ur Hiroshima skapade ett kärnvapentabu. Amerikanska journalisten John Herseys bevakning 1946 berättade om den mänskliga påverkan, om människor med smälta ögon, eller människor som förångades och lämnade bara deras skuggor etsade på väggar, vilket cementerade fasorna med kärnvapenanvändning i allmänhetens fantasi.
Många gånger har världen kommit farligt nära kärnvapenanvändning i krigföring igen, särskilt under den kubanska missilkrisen. Det är tack vare tur och närvaron av personer som var villiga att trotsa order som kärnvapen aldrig användes.
På senare tid, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, upprepade kärnvapenhot och spänningar på den koreahalvön har diskussionen om kärnvapenanvändning normaliserats vilket riskerar att undergräva kärnvapentabut.
MYT: Rysslands användning av kärnvapenutpressning över Ukraina visar behovet av kärnvapenavskräckning
Även om det verkar som att Rysslands kärnvapen kan ha avskräckt USA och Nato från direkt militär konfrontation med Ryssland för att försvara Ukraina, har västländer beväpnat och finansierat Ukraina i den utsträckningen att de har kunnat pressa ryska styrkor tillbaka och kanske till och med kunna utvisa dem från de områden de har erövrat sedan den fullskaliga invasionen startade.
Så svaret på Rysslands handlingar, inklusive dess kärnvapenhot, har varit storskaliga samordnade åtgärder över diplomatiska, ekonomiska, finansiella och militära områden och Ryssland har misslyckats med att tvinga andra länder att inte stödja Ukraina.
Dessutom visar Rysslands försök att använda kärnvapenhot som täckmantel för sin fullskaliga invasion av Ukraina, under antagandet att andra länder skulle avskräckas från att hjälpa Ukraina, att kärnvapenavskräckning är en felaktig strategi och att dessa vapen inte bevarar stabiliteten, utan i själva verket undergräver den.
Texten är översatt från ICAN, den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen som Svenska Freds är med i. ICANS arbete var starkt bidragande till att FN sommaren 2017 röstade ja till en konvention som förbjuder kärnvapen. 2017 tilldelades ICAN Nobels fredspris.
Läs inlägget på engelska:
