Home / Upptäck / Vapenexport / ÖVER 20 PROCENT AV VAPENEXPORTEN TILL STRIDANDE I JEMENKRIGET 2020

ÖVER 20 PROCENT AV VAPENEXPORTEN TILL STRIDANDE I JEMENKRIGET 2020

2021-03-31
av Miriam Refai

Statistik för svensk vapenexport 2020.

Den 18 mars lämnade myndigheten ISP över sitt statistiska underlag för 2020 till regeringen. Här analyserar Svenska Freds underlaget:

 

Fortsatt historiskt hög vapenexport 

 

Den svenska exporten av krigsmateriel under 2020 uppgick till 16,3 miljarder kronor. Vapenexporten ligger därmed kvar på 2019 års historiskt höga nivå och är mer än fem gånger så stor som i början av 2000-talet. Siffrorna kan både ses som ett bevis på den upprustning som sker runtom i världen och att Sveriges vapenexportpolitik är allt annat än restriktiv. De fem största mottagarna av svenska vapen är Förenade Arabemiraten, USA, Brasilien, Pakistan och Ungern.

 

Demokratisk status

Vapenexporten till icke-demokratier och diktaturer ökar 

2020 gick över en tredjedel, 35,4 procent, av den svenska krigsmaterielexporten till icke-demokratier, det vill säga länder med stora demokratiska brister på ett eller flera områden. Det innebär en ökning jämfört med 2019 då andelen var 28,5 procent. Av de tio största köparna av svensk krigsmateriel 2020 räknas tre av dem som icke-demokratier. Vidare gick 20,4 procent av den totala vapenexporten till diktaturer, jämfört med 9,5 procent 2019. Att sälja krigsmateriel till auktoritära ledare som systematiskt kränker mänskliga rättigheter bidrar till att legitimera deras beteende och försvårar Sveriges politiska möjligheter att kritisera dem och skapa förändring.

I våra beräkningar utgår vi från organisationen Freedom House ranking av demokrati i olika länder. Till icke-demokratier räknar vi de länder som Freedom House rankar som “ofria” och “delvis ofria”. Exempel på länder som Sverige exporterade krigsmateriel till under 2020 och som räknas som icke-demokratier är: Thailand, Förenade arabemiraten, Ungern, Qatar, Saudiarabien, Pakistan, Filippinerna, Oman. I april 2018 trädde en ny krigsmateriellag i kraft som ska försvåra export till länder med tveksam demokratisk status eller där mänskliga rättigheter allvarligt kränks. Dock saknas fortfarande ett kriterium som uttryckligen förbjuder export av krigsmateriel till ofria länder och diktaturer.

 

Har det nya regelverket för krigsmaterielexport fått effekt?

 

Årets statistik är ett kvitto på att demokratikriteriet i det nya regelverket för krigsmaterielexport från 2018 inte implementerats strikt nog för att stoppa exporten av krigsmateriel till diktaturer och andra länder med omfattande brister i sin demokrati. Såsom regelverket utformades var det dock tydligt att det inte heller var syftet. Svenska Freds kräver att regeringen tillsätter en utvärdering som granskar implementeringen av det nya regelverket för export av krigsmateriel från 2018 och om den varit tillfredsställande utifrån den problematik som ledde till skärpningen. Det finns framför allt två stora luckor i regelverket som gör att vapenexporten till dessa länder fortsätter:

  1. Det gäller inte följdleveranser
    Det nya regelverket gäller bara tillstånd för nya affärer som ingåtts efter 15 april 2018. Alla affärer som anses ha en koppling till affärer som beviljades innan demokratikriteriet trädde i kraft kan klassas som så kallad följdleverans och därmed undkomma den nya prövningen. Följdleveranser kan handla om reservdelar, ammunition eller helt nya system av samma typ som tidigare levererats. De har ingen tidsgräns utan kan pågå mycket länge. Som ISP själva skriver finns det “exempel på följdleveranser som sker till system som ursprungligen levererades från Sverige för 30–40 år sedan” (ISP:s underlag till regeringen Dnr: 2020-1.1-0003, s. 44). Följdleveranser har länge varit ett av de största kryphålen i den svenska vapenexportregleringen och vapenexportpolitiken och gör att vapenexport som står i tydlig strid med svensk utrikespolitik fortsätter att tillåtas. Alla ställningstaganden som inte innefattar följdleveranser riskerar att bli tandlösa. Andelen vapenexport till icke-demokratier ökade under de första åren med demokratikriterium. Från 10 och 7 procent åren 2016 och 2017 till 24 och 29 procent åren 2018 och 2019 och slutligen 35 procent under 2020 enligt Svenska Freds statistik. En stor del av detta är följdleveranser, men inte allt.

 

  1. Det är inget stopp, bara ett ”hinder”.
    Brister i den demokratiska statusen ska påverka bedömningen och utgöra hinder för export, men om det anses finnas “avsevärda nationella försvars- eller säkerhetspolitiska intressen” kan export ändå beviljas. Riskerna att bidra till att understödja, upprätthålla och legitimera en odemokratisk regim kan alltså sättas åt sidan om andra intressen anses väga tyngre i bedömningen.  I statistiken ser vi också exempel på tillstånd för helt nya affärer till icke-demokratier även efter det nya regelverket trädde i kraft, till exempel till Saudiarabien och Qatar. Bristerna i öppenhet är dock nära totala när det kommer till hur dessa avvägningar görs, vilket gör möjligheterna till granskning minimala. Det finns ingen öppenhet kring hur avvägningen görs och vilka intressen det handlar om i enskilda fall.

 

Förenade Arabemiraten

En krigförande diktatur som största mottagare av svensk krigsmateriel

Högst upp på listan av länder dit Sverige säljer vapen är Förenade arabemiraten som 2020 köpte krigsmateriel för 3,26 miljarder kronor. Svenska vapenleveranser till den krigförande diktaturen är problematisk på flera sätt. Mest påtaglig är landet roll i den saudiledda koalitionens brutala krigföring i Jemen och regimens allvarliga kränkningar av sina invånares mänskliga rättigheterna och demokratiska fri- och rättigheter. Utrikesdepartementet bedömer i en rapport från 2019 att “det finns stora brister i Förenade arabemiraten vad gäller demokrati, de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer”. De skriver vidare att “sedan kriget i Jemen inleddes 2015 har kritik riktats mot landets krigföring och misstänkta brott mot folkrätten”. FNs expertgrupp i Jemen har sedan länge varnat för de stridande parternas brott mot den internationella humanitära rätten, då de gjort civila till måltavlor i sina bombningar av markander, skolor och sjukhus. Genom blockaden av landets hamnar och luftrum har även hunger använts som vapen i konflikten, något som strider mot krigets lagar. Så sent som i september 2020 skrev expertgruppen i Jemen att länder som exporterar krigsmateriel till de stridande parterna inte kan säkerställa att materielen inte kommer användas för att begå krigsbrott. Trots dessa alarmerande rapporter slår Sveriges vapenexporten till landet alla tidigare rekord. Faktum är att årets export till Förenade arabemiraten är större än hela den sammanslagna svenska vapenexporten till den saudiledda koalitionen sedan krigets start 2015. Bakom 2020 års exportsiffror finns främst leveransen av två GlobalEye, ett luftburet radar- och stridsledningssystem från Saab. Systemet kan enligt Saab upptäcka och följa mål på stora avstånd och sköta övervakning i luften, på marken och till sjöss samtidigt. Det har framkommit bevis på att föregångaren till systemet, EriEye, har använts av Saudiarabien i kriget i Jemen och fredsforskningsinstitutet SIPRI varnar för att Sveriges leveranser av GlobalEye till Förenade arabemiraten kan stärka koalitionens förmåga att upprätthålla blockaden av Jemen. En blockad som hindrar mat, bränsle och andra förnödenheter att nå Jemens befolkning och förvärrar en redan utbredd svält. Som följd av kriget har infrastruktur och sjukvård kollapsat. I detta nu dör ett barn var tionde minut av orsaker som hade kunnat botas på andra ställen i världen. Enligt UNICEF beräknas nära 2,3 miljoner barn under fem år lida av akut under­näring 2021, varav 400 000 uppskattas bli så svårt akut under­närda att de kan att dö om de inte får behandling.

 

Saudiledda koalitionen

Mer krigsmateriel än någonsin till de som krigar i Jemen 

Hela 20,4 procent av den totala svenska vapenexporten 2020 levererades till den saudiledda koalitionen som strider i Jemen, en ökning från 9,4 procent 2019. Utöver den rekordstora exporten till Förenade arabemiraten, fortsatte Sverige sälja vapen till både Saudiarabien och Kuwait. Sverige har exporterat krigsmateriel för 5,6 miljarder kronor till de stridande parterna i Jemen-kriget sedan krigets start 2015 till och med 2020. 

 

Januariavtalet punkt 70: har det fått effekt?

 

Vapenexporten sker trots politiska överenskommelser mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna i Januariavtalets punkt 70 som slår fast att Sverige principiellt inte ska “godkänna vapenexportaffärer till ickedemokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten”. Ställningstagandet var viktigt och välkommet och uppfattades av många som att den svenska exporten av krigsmateriel till de stridande parterna i Jemen nu skulle upphöra. Inom de partier som skrev under överenskommelsen finns dock stora skillnader i hur punkten tolkas och den fortsätta exporten visar att  punkt 70 hittills inte fått någon påverkan på svensk vapenexport. För reell förändring behöver regeringen skicka tydliga signaler till ISP om att all krigsmaterielexport inklusive följdleveranser till länder i den Saudiledda koalitionen ska stoppas, utan undantag. Regeringen kan också begära att ISP hänskjuter prövningen för alla tillstånd till krigförande parter i Jemenkonflikten till regeringen och ta där beslutet att inte bevilja några utförseltillstånd. Om regeringen inte tar initiativ till en striktare implementering väntas vapenexporten till koalitionen förbli stor de kommande åren, med planerade leveranser av radar- och stridsledningssystemet GlobalEye till Förenade arabemiraten och beviljade utförseltillstånd till både Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Kuwait vilket signalerar framtida vapenexport. 

 

Hur väntas vapenexporten se ut de kommande åren?

 

Stora leveranser, av bl.a. stridsplanet Jas gripen till Brasilien och radar- och stridsledningssystemet GlobalEye till Förenade arabemiraten, kommer avspegla sig i siffrorna över svensk vapenexport de kommande åren. Vapenexporten väntas därför ligga på en fortsatt hög nivå även de kommande åren.

 

För mer information kontakta:

Tilda Wendefors, projektledare för nedrustningsfrågor, 070-292 44 61
tilda.wendefors@svenskafreds.se