PAX 4/17: SVENSKA FREDS EN AV 468 SOM FÅR NOBELS FREDSPRIS
Nobels fredspris lyfte civilsamhällets framgångsrika kamp för ett kärnvapenförbud.
Svenska Freds är en av de 468 organisationerna från 101 länder i årets mottagare Ican, den internationella kampanjen för att förbjuda kärnvapen.
– Ican är verkligen ett typexempel på hur många människors engagemang gör skillnad. Ingen kan göra allt, men den här typen av nätverksarbete gör det möjligt för alla att göra något, säger Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande.
Under dagen för tillkännagivandet av Nobels fredspris, den 6 oktober, satt hon i direktsändning i SVT, först i morgonstudion för att spekulera om priset, sedan klockan 11 för att direkt kommentera valet av mottagare.
Svenska Freds vill alltid lyfta kraften i civilsamhället, och i år valde Agnes Hellström att lyfta Ican. Orsaken var att det var den enorma kraften i nätverket som var en avgörande faktor till att 122 länder i FN i somras röstade ja till ett kärnvapenförbud. Ican hade inte nämnts särskilt mycket i förhandsspekulationerna – inte förrän på fredagsmorgonen.
– När jag satt i studion och väntade på tillkännagivandet från Oslo fick jag frågan om något kändes annorlunda. Och då insåg jag att ja, det känns annorlunda, plötsligt kändes det möjligt att Ican skulle få priset. berättar Agnes Hellström.
– När ordförande i Nobelkommittén sade ”International” så hajade jag till, och sedan ”Campaign”, då var det svårt att hålla tårarna tillbaka.
Energi och hopp
Att fredspriset gick till Ican, med en motivering som stämde så väl överens med Svenska Freds argumentation, gav henne en stark känsla av energi och hopp.
– När sändningen gick tillbaka till studion fick jag nästan svälja gråten för att kunna formulera mig. Det var så stort – och så kul!
Hon tycker att den norska Nobelkommitténs motivering till priset var modig. Ordförande Berit Reiss-Andersen lyfte det stora motståndet mot förbudet och betydelsen av förändrade normer med hänvisning till tidigare förbud av klustervapen och minor. Ican tilldelades priset med motiveringen ”för deras arbete med att uppmärksamma de katastrofala humanitära konsekvenserna av all användning av kärnvapen, och för deras banbrytande insatser för att åstadkomma ett fördragsbaserat förbud mot sådana vapen”.
– Vi lever i en värld där risken för att kärnvapen används är större än på länge. Årets fredspris är en uppmuntran till länder att fortsätta arbetet mot en kärnvapenfri värld, sade den norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen.
Svenska Beatrice Fihn leder Ican, som har sitt kontor i Genève.
– Jag är överväldigad, otroligt ärad, över att äntligen ha vunnit det här priset. Det är ett väldigt symboliskt pris, för det långa arbetet mot kärnvapen som civilsamfundet har gjort i årtionden, sade Beatrice Fihn till TT.
I Svenska Freds har kampen mot kärnvapen pågått sedan 1950-talet. På 1980-talet ökade antalet medlemmar från 2 500 till 15 000 på grund av kärnvapenupprustningen mellan Sovjet och USA, och frågan har fortsatt engagera. Förutom att Svenska Freds i dag är en del av Ican är också flera av Svenska Freds lokalföreningar och enskilda medlemmar engagerade. Engagemanget samlas i ”kärnvapengruppen”.
Svenska Freds är del av flera internationella nätverk som har nått framgång med sitt gemensamma påverkansarbete. ICBL, den internationella kampanjen för att förbjuda personminor, lyckades med målet om ett internationellt förbud och belönades med Nobels fredspris 1997. Klustervapenkoalitionen CMC fick igenom ett förbud 2010 och koalitionen Control Arms bidrog till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treay 2013.
– Vi arbetar ofta i motvind, men ju fler vi är desto mer kraft ger det. Vår typ av organisation och vårt sätt att organisera oss kan förflytta allt från berg till lagstiftning, säger Agnes Hellström.
Personminor
Hon tar förbudet mot personminor som exempel. Svenska Freds tog kampanjen till Sverige, men det var med hjälp av det internationella nätverket som påtryckningarna blev så starka att Sverige till slut, trots stort motstånd, valde att skriva under förbudet och nedrusta sina personminor.
När det gäller personminor och klustervapen har förbuden fått effekt även på många länder som aldrig skrev under förbudet. När det gäller kärnvapen är det en bra bit kvar. Till och med Sverige, som röstade ja till förbudet i somras, tvekar att skriva under.
– Det är beklämmande att det tillsatts en utredning som ska hålla på till efter riksdagsvalet. Frågan har blivit alltmer sammankopplad med Natofrågan, som att ett undertecknande skulle vara ett hot mot vårt närmande till Nato. Det är en slingrig väg med många hinder. Men 86 procent av svenskarna vill ha ett förbud så vi ska se till att Sverige både undertecknar och ratificerar, säger Agnes Hellström.
EVA KELLSTRÖM FROSTE
