Home / Upptäck / Försvars- och Säkerhetspolitik / PAX NR 2 2021: ISTÄLLET FÖR SJUKVÅRD: MILITÄR

PAX NR 2 2021: ISTÄLLET FÖR SJUKVÅRD: MILITÄR

2021-07-01

Istället för att vända blicken åt det pandemin bevisat behövs för att hantera hotet mot många människors säkerhet, ser vi en eskalerande global kapprustning.

Pandemi till trots så har militära utgifter ökat globalt. Världen över har brist på syrgas, överfulla sjukhus och överbelastad vårdpersonal förstärkt medvetenheten om basala trygghetsbehov. Ändå ser vi att enorma gemensamma resurser används till militära utgifter istället för sjukvård, hållbarhet och välfärd.

Istället för att vända blicken åt det pandemin bevisat behövs för att hantera hotet mot många människors säkerhet, ser vi en eskalerande global kapprustning. 2020 stod för den största ökningen av militära utgifter globalt på ett decennium enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI. I både Sverige och Storbritannien ser vi exempel på hur det militära perspektivet på säkerhet fortsätter att dominera och sätta sina spår i statsbudgeten. Den brittiska regeringen ökar sin kärnvapenarsenal med hela 40 procent, ett beslut som tvärt vänder den stadiga trend för kärnvapennedrustning som landet stoltserat med sedan kalla krigets slut. Landet överstiger därmed sina resursmässiga åtaganden från NATO genom den största ökningen av landets försvarsbudget sedan Koreakriget på 1950-talet. Storbritanniens drastiska ökning av sin försvarsbudget kommer samtidigt som beslutet att minska biståndsbudgeten med hela 30 procent under 2021 och ge 1 procent i löneförhöjning till landets hälso- och sjukvårdspersonal.

I den svenska vårbudgeten ser vi den största procentuella ökningen av anslag till det svenska militära försvaret sedan 1950-talet. Åren 2021-2025 kommer minst 79 miljarder årligen att gå till det militära försvaret. Under 2021 planerar regeringen att lägga fyra gånger så mycket på försvar som den totala miljöbudgeten. Vad signalerar dessa prioriteringar om makthavares definition av säkerhet, fred och vad som hotar vår säkerhet? Trots att det nu finns en ökad medvetenhet bland många människor gällande behovet av förebyggande arbete, civil krishantering och av att det går att ställa om samhället när vi måste, har de flesta länder inte vidtagit åtgärder för att omfördela sina militära budgetar som en konsekvens av pandemin. Det finns dock undantag. Enligt SIPRI har Chile och Sydkorea omfördelat delar av sina planerade militära utgifter till åtgärder mot Covid-19, vilket visar att det går – om den politiska viljan till att omprioritera finns.

Vi är många som är frustrerade över den uppenbara brist på logik som en ökad militarisering i sviterna av Covid-19 innebär. Varför har då inte fler makthavare sett behoven av att tänka om kring vilka hot vi behöver prioritera att rusta oss mot?

NICO EDWARDS, skribent