PAX: GIV AKT OCH BIT IHOP – LÅNGT KVAR TILL JÄMSTÄLLT FÖRSVAR

Jargong och sexism fortsätter vara ett hinder för att behålla kvinnor i försvaret.

Sexisim och bristande jämställdhet är ett säkerhetsproblem i det svenska samhället och den mansdominerade Försvarsmakten är inget undantag. Ingrid Mårtensson har arbetat 20 år inom det militära och menar att Försvarsmakten står inför extra stora jämställdhetsutmaningar.

Under hösten 2017 nådde hashtaggen #metoo Sverige. Kvinnor och icke-binära i alla åldrar, från alla samhällsklasser och yrkesgrupper gick ut och berättade offentligt om de sexuella trakasserier som de upplevt. Den 2 december 2017 publicerade Dagens Nyheter ett upprop från 1768 kvinnor inom Försvarsmakten under hashtaggen #givaktochbitihop. Kvinnorna skriver:

”Vi har sökt oss till Försvarsmakten för att vi vill och är beredda att försvara vårt land, såväl nationellt som internationellt. Men alldeles för ofta har våra värsta motståndare funnits i vår egen organisation”.

Efter den inledande texten följer vittnesmål om trakasserier och övergrepp inom en patriarkal organisation där övertramp viftats bort som ”pojkstreck” och de drabbade på olika sätt tvingats anpassa sig.

Ständig sexism

Ingrid Mårtensson har haft många olika tjänster och positioner inom Försvarsmakten. Värnpliktig, tjänsteman och chef. En av de saker som har varit ständigt närvarande är sexismen, rasismen, homo- och transfobin. Efter att länge ha försökt verka för förändring inifrån har Ingrid Mårtensson sedan en tid valt att engagera sig politiskt i Feministiskt Initiativ för att bidra till ett mer jämställt samhälle.

– Jag valde att sluta för att jag till slut inte orkade stå upp emot en kultur där militära kvinnor straffas för att de försöker ta plats på ett manligt område och civila kvinnor förringas till en kropp, till sitt kön, berättar Ingrid Mårtensson.

Jargong och sexism har historiskt varit ett hinder för att behålla kvinnor i militären. Redan på 1980-talet hoppade 60 procent av de kvinnor som påbörjade officersutbildningen av på grund av bland annat ”grisig jargong” och många upplevde det som att sexismen satt i väggarna. Bara 17 procent av de anställda inom Försvarsmakten är kvinnor, en majoritet av dem jobbar inom Försvarets civila verksamhet. Av 9 000 yrkesofficerare är 8 400 män.

I FOI:s rapport ”Karriärhinder för unga militära kvinnor” beskrivs hur kvinnor inom Försvarsmakten ofta biter ihop eller skämtar bort jargong, trakasserier eller diskriminering för att inte uppfattas som jobbiga eller som ett problem. Författarna till rapporten skriver att jämställdhetsarbetet i samhället i stort har lett till en större acceptans av kvinnor inom militären, men att det främst är civila som har en högre tolerans för militära kvinnor. Toleransen bland militärer själva är mindre.

Högre krav på kvinnor

Kvinnor inom Försvaret har högre krav på att visa sin duglighet för kollegor och överordnade och de utvärderas annorlunda än män, särskilt om kvinnorna gör fel, menar rapporten.

– Mitt intryck är att män som avslutar sin anställning inom Försvarsmakten nästan alltid slutar för att de har hittat ett bättre jobb, de går till något, medan kvinnor som lämnar oftast gör det för att de inte orkar mer, de går från något, säger Ingrid Mårtensson.

Försvarsmaktens högsta chef, Överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén, har varit självkritisk efter #metoo och menar att alla anställda inom Försvaret måste leva upp till en respektfull arbetskultur. Ingrid Mårtensson tar den militära ledningens ambitioner på allvar men tror att förändringsarbete är extra svårt inom militären jämfört med andra branscher. De hierarkiska strukturerna inom militären leder till att ÖB förlitar sig för mycket på att det räcker med att ge order.

– Den typen av ledarskap kan fungera när det kommer till praktiska uppgifter, som att rengöra vapen eller slå upp tält. Det fungerar däremot inte när det kommer till personliga åsikter och värderingar. För att åstadkomma en förändrad kultur på arbetsplatsen måste det finnas en djup förståelse hos alla anställda inom organisationen, säger Ingrid Mårtensson.

Många som arbetar inom det militära Försvaret rekryteras direkt efter gymnasiet. Det innebär att många saknar erfarenhet av att jobba på mindre homogena arbetsplatser. Ingrid Mårtensson tror att även detta bidrar till att förändring blir svårare inom Försvaret än i samhället i stort. Ytterligare en faktor som bidrar till problematiken är att arbetet inom militären är en livsstil snarare än ett vanligt jobb:

– Man lever tillsammans med sina kollegor och förväntas delta i mässfester, ta en öl, sova i samma tält eller rum, och man har i princip inget privatliv. Man är väldigt utlämnad till sina kollegor och det innebär att risken att utsättas för övergrepp ökar, säger Ingrid Mårtensson.

KAJSA SÖRMAN

Svenska Freds

Fotot överst: Gruppbild från när Ingrid Mårtensson genomfört soldatprovet. Hon är näst längst till höger i andra raden. Foto: Privat

Pax nr 4/Specialutgåva Säkert, 2018